Klinisk diabetologi och metabolism

Närbild på två händer där blodprov tas från ett finger.

Vi bedriver forskning som syftar till att öka förståelsen för sjukdomsmekanismer och att förbättra prevention och behandling av typ 2-diabetes och fetma. Dessutom belyses konsekvenserna av diabetes, och detta inkluderar medicinska komplikationer samt patienternas vård och deras erfarenheter. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med nationella och internationella nätverk, inklusive ett EU-Horizon-konsortium.

Beskrivning av vår forskning

Forskargruppen för Klinisk diabetologi och metabolism är uppdelad i två grupper där en grupp är inriktad på forskning relaterad till att förebygga och behandla typ 2-diabetes och fetma medan den andra gruppen är inriktad på diabetesomvårdnad.

Nya sätt att förebygga och behandla typ 2-diabetes och fetma

Huvudansvarig forskare: Professor Jan Eriksson

Förståelse för sjukdomsutveckling

Vi utför studier på friska frivilliga och patienter. Blod- och vävnadsprover analyseras för att avslöja mekanismer på cell- och molekylnivå som bidrar till utvecklingen av typ 2-diabetes eller fetma. Vi övervakar också omsättningen av näringsämnen i hela kroppen under olika förhållanden eller efter behandlingar. I sådana undersökningar används ofta avancerade bildtekniker som PET- och MR-mätningar. Ett viktigt fokus för denna del av forskningen är att förstå betydelsen av olika organ och deras interaktioner, till exempel hjärna, fett, tarm och lever samt olika hormonsystem.

Nya strategier för förebyggande och behandling

Vi är involverade i flera interventionsprojekt. De testar nya koncept för att förebygga eller motverka fetma, typ 2-diabetes och deras komplikationer. I dessa studier utvärderas effekterna av läkemedel, kost, beteende och till och med kirurgi. På lång sikt räknar vi med att föreslå metoder för att skräddarsy den bästa behandlingen för individen på ett personligt sätt. Detta kommer att uppnås med hjälp av både nya diagnostiska verktyg och nya farmakologiska och icke-farmakologiska principer.

Diabetesvård

Huvudansvarig utredare: Janeth Leksell

  • Bedömning av effekten av självhanteringsprogram på både typ 1- och typ 2-diabetespatienter.
  • Studera den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med typ 2-diabetes vid insjuknandet och under de första två åren.
  • Undersöka korrelationen mellan svaren på Diabetes Questionnaire och medicinska, sociodemografiska och komorbiditetsdata.
  • Utvärdera patienternas perspektiv på att delta i kliniska prövningar i både landsbygds- och stadsmiljöer.

Vi fokuserar på att utveckla effektiva utbildningsprogram för personer med diabetes. De första resultaten från vår studie om virtuell diabetesvård visar att den är effektivare än fysiska möten, med löpande utvärdering efter 1 och 2 år. Dessutom testar vi en individuell behandlingsplan för patienter med typ 2-diabetes baserad på Dorothea Orems egenvårdsteori. Denna plan syftar till att förbättra samarbetet mellan patienter och diabetessköterskor och utvärdera dess inverkan på olika hälsoparametrar och patientupplevelser.

Att förstå patienternas tillfredsställelse med vård och behandling är avgörande. Vårt SMARTEST-projekt undersöker livskvaliteten hos patienter med typ 2-diabetes i tidigt skede under ett och två år, med hänsyn till läkemedelsbehandling, socioekonomisk status och demografiska faktorer.

I samarbete med det nationella diabetesregistret har vi utvecklat ett digitalt diabetesfrågeformulär för rutinmässiga kliniska besök, vilket gör det möjligt att integrera patientperspektiv i vården. Vi undersöker dess samband med medicinska data och sociodemografiska faktorer.

I långsiktiga studier undersöker vi faktorer som påverkar patienternas perspektiv på att delta i kliniska prövningar, och genomför intervjuer i landsbygds- och stadsområden för att utveckla en modell för implementering av kliniska prövningar, med särskilt fokus på Gotland.

Vårt forskningsfokus är att beskriva och utvärdera interventioner som baseras på att fånga och belysa patientens perspektiv av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes. Eftersom diabetes är en allvarlig livslång sjukdom är det viktigt att hitta interventioner som stödjer personer till en hälsosam livsstil. Personer med diabetes upplever ett behov av en uppmuntrande patient-professionell relation som inspirerar dem att ta ansvar för sin egenvård. Farmakologisk behandling kan i sig påverka livskvaliteten. Om den hälsorelaterade livskvaliteten (HRLQ) försämras av behandlingen kan följsamheten påverkas, vilket i sin tur påverkar den glykemiska kontrollen och risken för komplikationer. Patientrelaterade utfallsmått (PROM), såsom HRLQ och behandlingstillfredsställelse, införlivar patientperspektiv i besluts­fattandet inom hälso- och sjukvården.

Gruppmedlemmar

Forskningsledare: Jan Eriksson

Är du intresserad av vårt arbete och skulle vilja vara med?

Vi rekryterar studievolontärer året runt! Vi rekryterar personer över 18 år, både med och utan typ 2-diabetes.

Om du vill veta mer om vad vi gör och är intresserad av att bli en del av vår forskning, kontakta oss på diabetesforskning@akademiska.se, eller kontakta Sofia Löfving, gruppledare, 018-611 35 71.

Ytterligare resurser

Här har vi samlat länkar som till andra webbplatser som är relaterade till eller av relevans för forskningen vi bedriver.

Senast uppdaterad:

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin