Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå för astronomi
Astronomi
Astronomy
TNASTR00
Ansvarig institution: Institutionen för fysik och astronomi
Ämnesspecifika delar (*) fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2012-08-28.
Fakultetsgemensamma delar fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2022-04-26 och reviderade 2023-02-07.
Fakultetsgemensamma delar gäller från och med 2022-07-01. Fakultetsgemensamma delar gäller även för doktorand som påbörjat forskarutbildning tidigare än 2022-07-01, undantaget om de skulle medföra försämrade villkor för forskarstuderande.
Ämnesbeskrivning*
Astronomin omfattar ett stort antal delområden av olika karaktär, såväl teoretiska som observationella. För närvarande astronomisk forskning i Uppsala universitet bedrivs huvudsakligen inom följande delområden: vintergatans och galaxernas fysik, stjärnornas fysik, kosmologi, solsystemets fysik, samt astronomisk observationsteknik och instrumentutveckling. Det är inom ramen för utbildningen endast möjligt att tränga djupare in i några av dessa områden.
Astronomisk forskning har och har alltid haft en starkt internationell karaktär. En stor del av de dagens observationsmaterial är insamlat vid stora internationella anläggningar. Exempel på sådana är det Europeiska sydobservatoriet, där ett antal europeiska länder samarbetar och det Nordiska optiska teleskopet. Dataarkiv frånsatelliter, optisk och radioteleskop är av största betydelse. Teori och numeriska beräkningar är andra viktiga inslag. Även här sker forskningen företrädesvis inom ramen för internationella samarbeten.
Information om vilka forskningsområden som är aktuella inom avdelningen kan fås bl.a. genom att följa seminarier och föreläsningsserier samt genom diskussioner med lärare i forskarutbildningen. Se vidare forskarutbildningssidorna vid avdelningens för astronomi och rymdfysik hemsidor (Uppdatera länk)
Syfte och mål för utbildning
Övergripande syfte och mål för utbildningen
Utbildningen på forskarnivå ska utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (Högskolelagen, 1992:1434). Högskoleförordningens examensordning (bilaga 2, 1993:100) fastställer de krav som ska uppfyllas för doktorsexamen respektive licentiatexamen (se mall för individuella studieplanen).
Ämnesspecifika mål*
Utbildningens mål är att bibringa kunskaper och erfarenheter som gör den studerande till en kritisk och självständig forskare med förmåga att planlägga, genomföra och publicera forskningsprojekt. Utbildningen skall ge en bred metodisk skolning och kunskaper om forskningsutvecklingen inom astronomi och astrofysik. Den skall ge goda insikter i aktuella problemställningar samt fördjupade kunskaper och erfarenheter inom någon eller några av astronomins olika grenar. Doktoranden skall även kunna presentera sina mål och resultat i muntlig och skriftlig form för olika målgrupper på engelska samt, när det gäller svensktalande doktorander, på svenska.
Behörighet
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå regleras i högskoleförordningen enligt följande:
Grundläggande behörighet har den som
- har avlagt en examen på avancerad nivå, eller
- fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
- på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (7 kap. 39 § HF).
För att den som har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (under andra punkten ovan) ska anses behörig vid Uppsala universitet, ska det i de 60 högskolepoängen på avancerad nivå ingå ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng (AFUU § 2, UFV 2022/729).
Särskild behörighet *
Särskild behörighet har den som avlagt godkända prov på kurser i astronomi omfattande minst 75 högskolepoäng. Dispens kan ges i särskilda fall. Exempel på utbildningar som kan ge särskild behörighet efter dispens är civilingenjörsutbildning i teknisk fysik och naturvetenskapligt program med inriktning mot fysik eller om hon/han har fått motsvarande utbildning utomlands.
Utlysning, urval och antagning
Information och utlysning
Antagning ska ske i konkurrens efter öppen annonsering av doktorandplats, med undantag av de fall som anges i 7 kap. 37 § HF. Utlysningen ska vara tillgänglig lokalt och på universitetets webbsida (www.uu.se) minst tre veckor före ansökningstidens utgång och bör ges lämplig nationell och internationell spridning.
Urval
Urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bedömningsgrunder som tillämpas vid urvalet är:
- kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och ämnet/inriktningen
- bedömd förmåga till självständigt arbete, exempelvis
- förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem.
- förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation
- förmåga till självständig kritisk analys
- övriga erfarenheter relevanta för utbildning på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet.
Bedömningsgrunderna kan exempelvis visas genom bilagda handlingar, intervju eller färdighetsprov.
Därutöver görs en bedömning av den sökandes allmänna kompetens och personliga egenskaper, samt samarbetsförmåga. Vid likvärdig bedömning ges företräde till sökande från underrepresenterat juridiskt kön bland de forskarstuderande i ämnet/inriktningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökande (7 kap 41 § HF).
Antagning
Doktorand antas till utbildning på forskarnivå i ett forskarutbildningsämne/inriktning. Antagning av doktorand med heltidsanställning som doktorand vid Uppsala universitet beslutas av prefekten vid institutionen, utom i de fall som preciseras i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301). Antagningar med annan finansieringsform beslutas av fakultetens arbetsutskott efter beredning i forskarutbildningsnämnden.
Utbildningens upplägg och innehåll
Utbildningen omfattar dels kurser och dels forskningsarbete och kan bedrivas i olika former som preciseras i den individuella studieplanen.
Forskningsprojektet ska vara väl avgränsat och ambitionsnivån sättas med hänsyn till såväl examensmål för utbildningen som nettostudietiden (högst 48 månader för doktorsexamen respektive högst 24 månader för licentiatexamen).
Fordringar för doktorsexamen *
För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den för varje doktorand fastställda individuella studieplanen, dels godkänt disputationsprov. Utbildningen, som leder till doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng (fyra års heltidsstudier), varav avhandlingsdelen omfattar minst 120 högskolepoäng och kursdelen omfattar minst 60 högskolepoäng.
Fordringar för licentiatexamen *
En etapp i utbildningen på forskarnivå om minst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier), kan avslutas med licentiatexamen. För denna fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats som motsvarar studier om minst 60 högskolepoäng godkänd. Kursdelen omfattar minst 40 högskolepoäng.
Handledning
Det är prefektens ansvar att tillgodose att det finns tillräcklig tid för handledning av institutionens doktorander. En doktorand som begär det ska få byta handledare (6 kap 28 § HF).
Individuell studieplan
Huvudhandledare, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor, är ansvarig för att ta fram en första individuell studieplan inför antagning. Prefekt fastställer studieplan i samband med antagning. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, hur handledningen är organiserad samt en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden. I den individuella studieplanen anges även de kurser som ingår i doktorandens utbildning.
Den individuella studieplanen ska revideras minst årligen i samverkan mellan doktoranden och dennes handledare. Revideringen innebär en uppföljning av doktorandens progression i förhållande till examensmålen och tidigare plan, samt planering för fortsatt utbildning.
Kurser
Fakultetgemensamma kurser
Kurs i forskningsetik, med omfattning om minst 2 högskolepoäng och innehåll motsvarande de kurser som tillhandahålls vid fakulteten, ska ingå för licentiat- och doktorsexamen. Det är rekommenderat att introduktionskurs till studier på forskarnivå liksom kurs i vetenskapligt skrivande ingår.
Doktorander som undervisar bör läsa högskolepedagogisk utbildning. Detta anges i den individuella studieplanen, och kan antingen vara ett poängsatt kursmoment eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.
Högskolepedagogisk utbildning om 5 veckor motsvarar vid fakulteten 7,5 hp, och kan ingå i forskarutbildningen.
Doktorander som inte har svenska som förstaspråk bör erbjudas grundläggande utbildning i svenska språket. Utbildningen kan vara ett poänggivande kursmoment i forskarutbildningen eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.
Ämnesspecifika kurser *
Inom utbildningen på forskarnivå kan det förekomma olika slags kurser, såsom föreläsningar, litteraturstudier, praktiska övningar, fältstudier, etc. Kurserna ska ge bredare insikter i ämnet som komplement till den specialistkompetens som vinns i forskningsarbetet. Den individuella studieplanen för doktorsexamen ska innehålla:
- Två eller tre ämnesorienterade kurser om sammanlagt 20 högskolepoäng som motsvarar de 3 forskningsinriktningar som finns vid avdelningen (A): planetsystemets fysik, stjärnornas fysik, galaxernas fysik och kosmologi; varje sådan kurs ska vara på en miniminivå av 5 högskolepoäng och av relativt bred karaktär.
- Fyra kurser om sammanlagt 30 högskolepoäng av forskningsmetodologisk karaktär (M) gällande t ex observationsteknik, numerisk hydrodynamik, strålningstransport, statistisk astronomi, numeriska metoder i astronomi, etc. eller specialiserade astronomiska/astrofysikaliska frågeställningar (S), t ex kurser om kometfysik, solfysik, kosmogoni, stjärnutveckling, supernovor, aktiva galaxer, galaxbildning, partikelastrofysik, etc. Både M- och S-kurser ska vara representerade i studieplanen.
- En fysik, matematik eller data kurs (F) om minst 5 högskolepoäng, t ex givna inom den samordnade utbildningen på forskarnivå vid Uppsala universitet och en 5-högskolepoängskurs av mer valfri karaktär, t ex vetenskapsteori, astronomins historia eller presentationsteknik.
Anm: Andra kurser, t ex från andra lärosäten eller ämnen, kan i vissa
fall tillgodoräknas.
Examinator för kurser
Examinator för kurser
För kurser inom utbildning på forskarnivå är normalt kursansvarig lärare examinator. Prefekt utser examinator för kurs på forskarnivå. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov. Huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, avgör vilka kurser och med vilken omfattning (antal högskolepoäng) doktoranden ska få räkna in i sin utbildning på forskarnivå, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen.
Tillgodoräknande
Att avgöra vilka prov (kurser eller andra moment som genomförs under studietiden inom utbildning på forskarnivå) doktoranden ska få tillgodoräkna i sin utbildning på forskarnivå och med vilken omfattning (antal högskolepoäng), ankommer på huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov.
Om tidigare utbildning eller verksamhet (som har genomförts före antagning till utbildning på forskarnivå) ska godtas för tillgodoräknande ska detta prövas (6 kap 8 § HF). Vid fakulteten är forskarutbildningsansvarig professor ansvarig för prövningen.
Avhandling, disputation och licentiatseminarium
Avhandling
Forskningsarbetet ska resultera i en vetenskaplig avhandling som ska försvaras vid en offentlig disputation. Forskningsuppgiften kan utföras såväl enskilt som i samarbete med andra inom eller utom institutionen. Doktoranden ska dock tränas till en självständig forskningsinsats.
Doktorsavhandlingen kan utformas antingen som en monografi, d.v.s. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling, d.v.s. en sammanläggning av vetenskapliga delarbeten med en sammanfattning av dessa. Avhandlingsarbetet ska motsvara minst 120 högskolepoäng (6 kap. 4-5 §§ HF, samt Bilaga 2, Examensordning). Avhandlingar inom fakulteten ska innehålla en populärvetenskaplig svensk sammanfattning om minst två sidor.
Doktorsavhandlingen ska antingen uppfylla krav som kan ställas för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift med oberoende kvalitetsgranskning, eller utgöra en sammanfattning av vetenskapliga delarbeten med motsvarande kvalitetskrav. Om doktoranden har författat ett delarbete tillsammans med en annan person får det beaktas endast i den mån som den enskilda insatsen kan urskiljas. Detta bör ske genom en beskrivning av doktorandens bidrag i de delarbeten som en sammanläggningsavhandling baserar sig på. Om delar av arbetet tidigare publicerats av doktoranden i licentiatavhandling ska detta tydliggöras.
Licentiatavhandlingen är mindre till omfattningen, men samma kvalitetskrav för ingående delarbeten gäller som för doktorsavhandlingen.
Huvudhandledare ska, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för disputation resp. licentiatseminarium kan fastställas.
Disputation
Former för disputation och betygsättning av doktorsavhandling regleras i högskoleförordningen och i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) samt Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729).
Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. En av fakulteten utsedd betygsnämnd beslutar om betyg för doktorsavhandlingen.
Licentiatseminarium
Fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) sammanfattar regler för licentiatseminarium.
Betyg för licentiatavhandlingen beslutas av forskarutbildningsansvarig professor, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till, i samråd med huvudhandledaren och externa granskaren. Den som är huvud- eller biträdande handledare för doktoranden får inte vara examinator.
Examen*
Följande examensbenämningar är fastställda för Astronomi:
Filosofie licentiat- och doktorsexamen
Den engelska översättningen är Degree of Doctor/Licentiate of Philosophy.
I examensbeviset anges såväl ämne som inriktning. Examensbenämning (teknologie respektive filosofie licentiat- och doktorsexamen) ska avgöras av innehållet i utbildningen på forskarnivå och inte av doktorandens examen från behörighetsgivande utbildning. I det fall en doktorand vill ändra sin examensbenämning till annan än den för forskarutbildningsämnet fastställda krävs dispens av fakultetsnämnden (arbetsutskottet). Anhållan om byte av examensbenämning ska ske senast i samband med utseende av opponent och betygsnämnd eller inlämning av avhandling till tryckning, vilketdera av dessa som först inträffar.
Bevis om doktors- och licentiatexamen utfärdas efter ansökan i Ladok.
Regelverk och ansvarsfördelning för utbildningen
Utbildningen på forskarnivå regleras i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa kompletteras med följande lokala föreskrifter: Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/728), Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729) och Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2021/301).
Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor (2 kap. 2-3 §§ HF). Genom delegation har områdesnämnd eller fakultetsnämnd det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret medan det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad. Nyckelfunktioner inom utbildning på forskarnivå är prefekt, forskarutbildningsansvarig professor, studierektor på forskarnivå och handledare. Se fakultetens arbetsordning (TEKNAT 2019/177) för beskrivning av roller och ansvar.
Övrigt *
Under de första månaderna ges den forskarstuderande möjligheten att aktivt följa arbetet inom alla forskargrupper vid avdelningen för astronomi och rymdfysik. Inom området för någon av forskargrupperna skall hon/han dessutom ges möjlighet att delta i genomförandet av ett projekt under intensiv handledning. Detta avses underlätta valet av ämne för avhandlingen.
Under hela utbildningen är det av största vikt att den studerande håller sig underrättad om den aktuella forskningen inom alla delar av astronomin. Detta sker genom studier av tidskrifter och deltagande i seminarier. Hon/han bör även uppmärksamma den forsknings- och undervisningsverksamhet som bedrivs i astronomi och astrofysik, i rymdfysik och i angränsande ämnen, särskilt fysik, vid andra institutioner.
Värdet av en doktorsexamen i astronomi på arbetsmarknaden beror inte bara på vad som ingår i den utan även på under studietiden erhållen erfarenhet av institutionsarbete samt på de tillämpningsområden som utbildningen givit djupgående kunskaper om, som t.ex. programmering och datorteknik, tillämpad fysik och statistik.