Utvecklingsstudier C

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 2SK041

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
2SK041
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Utvecklingsstudier G2E
Betygsskala
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Institutionsstyrelsen, 18 april 2018
Ansvarig institution
Statsvetenskapliga institutionen

Behörighetskrav

Utvecklingsstudier B eller motsvarande

Mål

Efter genomgången C-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande:

  • ha ytterligare förtrogenhet med samhällsvetenskapliga metoder
  • ha en fördjupad insikt i en specialiserad del av utvecklingsproblematiken
  • kunna självständigt formulera ett undersökningsbart utvecklingsproblem utifrån tidigare forskning samt med en eller flera samhällsvetenskapliga metoder i en egen undersökning besvara den ställda frågan samt självständigt och kritiskt diskutera undersökningens resultat.

Innehåll

Kursen består av tre moment:

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa delkurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som du själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Metod, 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten:

  • självständigt kunna formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar.
  • ha god kunskap om både beskrivande och förklarande studier
  • på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.
  • ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter.
  • ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband.
  • ha god förmåga att tolka resultat från både kvalitativa och kvantitativa analyser.
  • ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator.
  • ha grundläggande kunskap om statistisk inferens.
  • ha grundläggande kunskap om experimentell design

Innehåll

Kursen är inriktad på olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge studenterna insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Undervisning

Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala delar. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får studenterna möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Seminarierna genomförs på två olika sätt. Inför merparten av seminarierna löses ett antal övningsuppgifter, med PM-liknande inslag. Svaren på uppgifterna författas individuellt eller i par och lämnas in i samband med seminariet. Lösningarna diskuteras utförligt på seminariet under ledning av en seminarielärare, som även ger skriftlig återkoppling på varje uppgift. Till det sista seminariet arbetar studenterna med en egen kvantitativ analysuppgift som både redovisas skriftligt och presenteras muntligt på seminariet.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studenter men erbjuder även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. På tentamen ska studenterna visa att de har förmåga att ta till sig, tolka och kritiskt granska en samhällsvetenskaplig studie ur ett metodologiskt perspektiv. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

För godkänt betyg krävs att studenten:

  • deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter.
  • erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen.

2. Gender, Power and Institutions, 7,5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Innehåll

Kursen tar upp frågor både teoretiskt och empiriskt om hur ojämlikhet mellan kön uppstår, bibehålls och hanteras i såväl formella institutioner (t.ex. parlament, partier, föreningsliv) som i olika typer av informella institutioner (t.ex. nätverk, normer, idéer). Kursen utgår från den nyinstitutionella teoribildningen som på senare år fått stort genomslag inom statsvetenskaplig forskning. I den teoretiska delen introduceras studenterna i grundläggande begrepp och teorier om genus, makt och institutioner. I de empiriska delarna av kursen får studenterna konkreta exempel på hur dessa begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett genusperspektiv. Exempelvis diskuteras hur olika typer av institutioner samverkar och får könade konsekvenser i såväl politisk representation som offentlig politik och policy.

Mål

Den här kursen syftar till att ge studenterna kunskap i hur man analyserar politiska processer och policy ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv.

Studenterna ska efter genomgången kurs

  • Kunna redogöra för och kritiskt diskutera begreppen genus och makt med utgångspunkt i de teorier som introduceras på kursen
  • Kunna redogöra för skillnaden mellan formella och informella institutioner
  • Kunna ge exempel på och beskriva empirisk genusforskning utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv
  • Kunna analysera politiska fenomen ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och inför varje seminarium ska en uppgift förberedas i förväg. Studenterna förväntas dessutom läsa kurslitteraturen på egen hand. Litteraturen är indelad efter de teman som kursen tar upp och inläsningen av litteraturen bör helst ske innan föreläsningarna på respektive tema. Studietiden beräknas till 40 timmar per vecka. Undervisningsspråk är engelska.

Examination

Examinationen sker löpande under kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter. Dessutom examineras studenternas deltagande under seminarierna som är obligatoriska. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kurspromemoria som ventileras genom seminariediskussion och examineras av läraren. Kurspromemorian ska behandla teman som tagits upp under kursen. Betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd tillämpas på kursen.

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

  • Att studenten uppfyller kursmålen
  • Att studenten har deltagit på de obligatoriska kursmomenten.
  • Att alla uppgifter är genomförda och godkända
  • Att kurspromemorian är inlämnad på utsatt tid och godkänd

2. Internationell politik, 7,5 hp

Kursen ges höst- och vårtermin i mån av resurser

Course content

This course provides students with a deeper introduction to the conceptual and theoretical tools used in the study of international politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, foreign policy analysis, warning-response problems and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations.

Goals

The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills—the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing—that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Upon completion of this course students should be able to able to deploy key theoretical concepts from the main schools of thought in the field to analyse global issues and assess and evaluate various policy prescriptions designed to address transnational problems.

This class serves as the intermediate level course within the sub-discipline of International Politics. The completion of this course with a passing grade should serve as useful preparation for the MA course in International Politics course. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay.

Instruction

The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise.

The literature includes books, articles and working material.

The language of instruction for this course is English.

Examination

  • Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise.
  • Written assignments.
  • Written Test (Final examination).

Examination is based upon participation in compulsory elements of the course and a written exam. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).

In order to pass the following is required:

(1) The completion of compulsory elements of the course (seminars, simulation, written assignments);

(2) A passing grade on the written exam.

To pass the course with distinction the student is required to participate in compulsory elements of the course as well as receiving a grade of ‘passed with distinction’ on the written exam.

2. (En)Gendering International Development, 7,5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Objectives of the course

  • To understand how contemporary development interventions are shaped by historical processes of imperialism and colonialism.
  • To achieve a critical understanding of dominant paradigms of development theory, practice and implementation.
  • To achieve an understanding of feminist interventions in development theory and practice.
  • To understand how gender shapes development and how development practice shapes local gendered realities.
  • To develop in-depth understanding on how structural processes impact on everyday lives of people.

Learning Outcomes

By the end of the course, students should have achieved the following:

  • Develop a critical approach towards the theory and practice of development.
  • Identify the tensions between gender and development.
  • Ability to apply their conceptual knowledge to understand empirical case studies in historical and contemporary development contexts.
  • Familiarity with different methodological tools and techniques for researching and appraising development issues.
  • Gained good knowledge on how development processes, both, alleviate suffering and impoverish livelihoods.

Content

This unit introduces students to the theoretical and conceptual approaches in development theory and its implementation. It critically engages with how gender shapes development theory and how development practice impacts on gender relations and gendered realities. Focusing primarily on the global South, the unit will draw empirical examples from Africa, the Middle East, South East Asia and Latin America.

The unit commences with an overview of how ‘orientalism’ serves as an effective discourse for the justification and institutionalisation of (neo)-imperialism globally and the ways in which it shapes debates on development in colonial and post-colonial contexts. We then move on to analyse the collusions and contestations between colonialism and nationalism and the important role of the latter as an anti-colonial strategy that was framed in gendered structures. Subsequently, we discuss how feminist theoretical models have challenged ma(le)instream development debates and the inherent ‘male bias’ in discursive structures.

In following lectures and seminars we analyse how (en)gendering processes are at play in development discourse in relation to three issues often regarded as developmental problems: economic structural adjustment, health, and conflict. With the aim to bring developing societies ‘on track’ with the developed world, Structural Adjustment programmes were the key development tool of financial giants such as the IMF and World Bank. In the end, these programmes came at a huge cost to individual livelihoods and contributed to the creation and/or reinforcement of genderimbalances in societies. How was this possible? Looking at examples from discourses about population in relation to gendered health issues coming from different cases from the South, we address the following question: are state and developmental goals compatible with women’s choices and agency? Finally, the course allows the opportunity to look at the changing role of the state in relation to war and violence. The current explosion of ethnic and civil conflicts are not only understood in terms of lack of development, but, problematically, in terms of innate backwardness of (developing) nation-states. How far can we stretch the security-development nexus? Is it possible to identify the agency of subaltern subjects in this discussion? The course will conclude by looking at how development processes, despite their inherent weaknesses, have created pockets of empowerment, which are self-sufficient and self-sustaining and have enabled many societies to recover from debt-led growth.

A distinct feature of this course is that it draws on literature from different sources and is not confined to mainstream academic literature. For example, we will look at news media, documentaries, movies, policy reports, biographical narratives and historical texts together with the assigned mandatory readings.

Instruction

The teaching consists of lectures and seminars. The course is taught in English.

Assessment

Students are examined through a written exam, oral presentation and active participation in seminars. Grades are awarded according the scale “failed”, "pass" or "pass with distinction".

2. Jämförande politik, 7,5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Mål

Kursen syftar till att ge en god förståelse för forskning inom fältet jämförande politik. Den ska ge god kunskap om viktiga bidrag inom forskningen och om forskningsstrategier som främjar beskrivningar och förklaringar av politiska och etniska konflikter, socialisering, tolerans, demokratisering och utveckling över stora geografiska områden i så väl utvecklade länder som utvecklingsländer. Valen av litteratur och fall syftar till att ge exempel på olika upplägg för forskningsprojekt som bör vara användbara för studenter som förbereder sina C- och masteruppsatser. Kort sagt, efter kursen bör studenterna:

  • ha en god uppfattning om vad jämförande politik är
  • förstå när och varför olika grupper hamnar i konflikt, hur grupper mobiliserar och varför de ibland lyckas etablera fredlig samlevnad och till och med bygga demokratiska system
  • vara mer bekant med diskurser inom jämförande politik
  • vara bättre förberedda på att skriva uppsats

Innehåll

Jämförande politik är ett märkligt namn på ett forskningsfält. Det är märkligt därför att det vi hittar under rubriken jämförande politik (”comparative politics”) – och synonymer på andra språk – ofta inte är (explicit) jämförande. För det mest är det helt enkelt ”politik i något land” eller ”politik i några länder”. Den vanliga distinktionen mellan jämförande och internationell politik är att det förra handlar om politik i andra länder medan det senare handlar om politik mellan länder; detta blir möjligen lättare att komma ihåg om vi betänker att en vanlig beteckning för det senare är internationella relationer.

Om jämförande politik är politik i andra länder, så är det givetvis väldigt mycket. Därför måste vi avgränsa vad vi studerar. En möjlighet är att dela in världens alla politiska system i ett antal distinkta kategorier och lära oss om dessa kategorier och dess olika fall. Detta har ett antal författare försökt göra. En annan möjlighet är att studera ett antal av världens olika konstitutionella system. Den här kursen bygger på en annan logik. Vi fokuserar på ett antal centrala forskningsproblem i jämförande politik.

De allmänna problemen handlar om demokrati, konflikter, tolerans, institutioner (regler), rättvisa och utveckling. Dels är dessa problem centrala för statsvetenskaplig forskning. Dels är dessa problem viktiga för många människor i många länder; två viktiga kriterier för forskning och undervisning i samhällsvetenskap. Kursen har delats upp på fyra huvudteman:

  • Etnisk konflikt, tolerans och demokrati
  • Populism och utmaningar i mångkulturella samhällen
  • Politisk aktivism
  • Klassiker i jämförande politik

Valet av teman och litteratur är ett medvetet försök att brygga den olyckliga åtskillnaden mellan studier i väst och ”the rest”. Idén är att vi kan lära oss mer om industrialiserade länder, tidigare socialistiska länder och så kallade låg- och medelinkomstländer inte genom att separera dem utan genom att studera dem tillsammans.

Förutom böckerna som ska läsas kommer kursen också att använda ett antal akademiska artiklar. Ett syfte med artiklarna är att ge studenterna en uppfattning om pågående debatter inom internationell forskning. Samtliga artiklar är fritt tillgängliga via Uppsala universitets bibliotek.

Studenterna uppmanas att aktivt delta i seminariernas diskussioner. Vi har lyckats med målet för kursen om studenterna upplever sig ha en bättre (eller mycket bättre) förståelse för substantiella empiriska eller politiska problem i världen idag och känner sig bekant med några pågående debatter i internationell forskning i allmänhet och jämförande forskning i synnerhet.

Undervisning

Undervisningen på kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråket är engelska. Den skriftliga uppgiften (recension av en klassiker) bör skrivas på engelska (så att alla kan läsa och diskutera texten på seminariet). Den skriftliga tentan skrivs på antingen engelska eller svenska. Studenterna får använda ordbok vid tentamenstillfället.

Närvaro är obligatorisk för alla seminarier. Om studenterna misslyckas med att närvara på ett seminarium ska de göra en extra skriftlig uppgift. Ytterligare instruktioner för seminarierna kan komma att ges av föreläsarna.

Examination

Kurskraven är:

  • Närvaro vid vissa föreläsningar
  • Författandet och presentation av en läsrapport (Classics)
  • Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna.
  • Skriftlig tenta

Betyget

Deltagande på seminarierna ger endast ”godkänt” eller ”icke godkänt”. Om studenterna kommer till seminarierna, deltar i diskussionerna, och har gjort sitt bästa för att tillgodogöra sig litteraturen före seminariet så är det mycket troligt att de blir godkända.

Det slutgiltiga betyget ges i enlighet med det svenska högskolesystemet. Det finns tre betyg: icke godkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG).

Bokrapporten på en klassiker i jämförande politik betygsätts. Studenten behöver minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör 20 procent av hela betyget.

Tentan betygsätts. Även här behöver studenterna minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör resterande 80 procent av hela betyget.

2. Environmental Politics and Its Challenges, 7,5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Innehåll

Kursen består av tre delar:

(1) Samarbetsproblem och miljöpolitiska utmaningar i såväl utvecklings- som industrialiserade länder; (2) Energi och teknologi; (3) Regionala och internationella försök att bemöta klimatförändring.

Mål

Kursen har två övergripande mål. För det första att fördjupa studenternas kunskap om och förståelse av samarbetsproblem (collective action) ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För det andra att belysa betydelsen av två sammanlänkade global utmaningar: energi och klimatförändringar. Studenterna kommer att analysera och diskutera innebörden av dessa utmaningar samt olika möjliga lösningar på de samarbetsproblem som mänskligheten ställs inför på energi- och klimatområdet. Kursen kommer här att studera exempel på miljöpolitiska utmaningar på såväl lokal, regional som global nivå.

Vad gäller åtgärder på den regional och globala nivån så kommer tyngdpunkten att ligga på den internationella klimatpolitiken och den Europeiska unionens arbete. Vad gäller den lokala nivån så fokuserar kursen hur olika typer av samarbetsproblem i utvecklingsländer.

Efter kursen förväntas studenterna har goda kunskaper om samarbetsproblemets grundläggande logik, existerande miljöpolitiska problem kopplade till energi och klimatförändringar, och olika tänkbara sätt att möta dessa utmaningar. Kursen syftar också att ge en bra grund för se studenter som vill fördjupa sitt intresse för dessa frågor i en uppsats på c-nivå i utvecklingsstudier eller statskunskap.

Undervisning

Kursen består av en blandning av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och frågor. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet till fördjupande diskussioner rörande frågor knutna till kursens övergripande teman.

Litteraturen består av artiklar och arbetsmaterial.

Kursen ges på engelska.

Examination

Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;

(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

3. Kandidatuppsats, 15 hp

Mål

Studenten ska efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang.

Studenten tränas genom uppsatsarbetet i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt eller utvecklingsstudierelaterat problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen är att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser.

Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium.

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas också en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen.

Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen.

Vid betygssättningen används den tregradiga betygsskalan; VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna.

Den tregradiga betygsskalan tillämpas; Underkänd - Godkänd – Väl godkänd.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin