Effekterna av socioekonomisk bakgrund i förhållande till barnhälsovård i proportion till behov
%20grafiskt_element_m_text_vit_bak.jpg)
Här kommer vi att använda data från svenska register för att kombinera information om sociala och ekonomiska faktorer samt barns hälsa vid födseln till ett enda mått som visar strukturell sårbarhet. Avancerad statistisk modellering av regionala data kommer användas för att undersöka på vilket sätt barnhälsovården främjar positiva resultat. Sambanden mellan dessa faktorer och barns hälsa kommer också att undersökas.
Grundinformation
- Finansiär: Forte
Beskrivning
Många faktorer påverkar barns hälsa och utveckling, bland annat förhållanden under fostertiden, hemmiljön och det omedelbara grannskapet. Omständigheter både före och under födseln påverkar barnets framtida hälsa och utveckling.
Barnets hemmiljö har också en tydlig inverkan på hälsa och utveckling. Det handlar bland annat om föräldrarnas livsstil, välbefinnande, utbildningsnivå, ekonomisk status, social utsatthet och trångboddhet. Barnets fysiska miljö kan fungera både som en skyddande och skadlig faktor för barnets hälsa och utveckling.
Den offentligt finansierade svenska barnhälsovården når 99% av alla barn. Hälso- och sjukvården bemannas av specialistsjuksköterskor och allmänläkare som erbjuder regelbundna barnhälsovårdsbesök enligt ett nationellt barnhälsovårdsprogram som omfattar 16 besök. Barnhälsovården syftar till att förbättra och övervaka barns hälsa och utveckling genom regelbundna tillväxt- och utvecklingsbedömningar, vaccinationer och föräldrastöd.
Barnhälsovården är också strukturerad för att leverera proportionell universalism i ett system med tre nivåer:
- Den första nivån består av universella insatser som riktar sig till hela befolkningen
- Den andra nivån omfattar riktade förebyggande insatser för barn med ett förmodat ökat behov eller risk för dålig hälsa eller utveckling.
- Den tredje nivån omfattar indikerade insatser riktade till barn och familjer med större behov, som bör erbjudas insatser från till exempel logopeder, psykologer eller socialtjänsten
I det svenska sammanhanget saknas en djupgående beskrivning av barns hälsa inom barnhälsovården på nationell nivå. Enligt vår kännedom finns det inte heller några studier som undersöker hur proportionell universalism fungerar inom barnhälsovården internationellt eller i Sverige, förutom en studie från 2010 som bygger på uppgifter från en svensk region.
I detta projekt är vår utgångspunkt en djupgående analys av de faktorer som påverkar barns hälsa och att utreda skillnader i sårbarhet och hälsovårdsinterventioner.
Projekt 1 kommer att använda data från svenska register av hög kvalitet, som omfattar stora studiepopulationer från flera svenska regioner, för att åtgärda denna kunskapslucka.