Universitetshusets historia

Universitetshuset är Uppsala universitets huvudbyggnad. Det byggdes på 1880-talet och rymde på den tiden hela universitets verksamhet.

Sedan dess har universitetet vuxit och finns nu över hela staden, men universitetshuset är fortfarande en arena för föreläsningar, konferenser, konserter och inte minst akademiska högtider.

Boka universitetshusets lokaler

Framsidan av universitetshuset en snöig dag med slottet i bakgrunden

Kort historik

Riksdagen hade beviljat medel och kung Oscar II lade grundstenen i hällregn en vårdag 1879. På platsen hade tidigare stått ett stort akademiskt ridstall, som nu revs. Den 17 maj 1887 kunde huset invigas under stora festligheter. Arkitekten hette Herman Teodor Holmgren.

Det blev ett mycket ståtligt hus i ett slags romersk renässansstil. Trots många moderniseringar och nya funktioner ser det fortfarande ut ungefär som det gjorde för 1880-talets besökare.

Byggnadens tillkomst innebar ett stort pedagogiskt framsteg. En rad lärosalar fanns här att tillgå för studenterna. De flesta är ännu i bruk. Tidigare hade undervisningen fått äga rum i Gustavianum, i två kalla och oeldade salar.

Universitetshuset är också samlingspunkt för flera akademiska ceremonier. Årligen installeras nya professorer i aulan under högtidliga former. En annan stämningsfull ceremoni är doktorspromotionen då nyblivna doktorer får ta emot doktorshatt eller lagerkrans – en tradition som går tillbaka till år 1600.

Gammalt foto på universitetshusets framsida när parken och Geijerstatyn inte fanns

Universitetshuset år 1887. Platsen som idag är universitetsparken hade tidigare varit trädgård men i samband med universitetshusets tillkomst gick den igenom en radikal förändring. Universitetet med botanikprofessorn Thore Fries i spetsen valde att plantera träd i olika slag.

Gammalt foto på ett studenttåg som går utanför universitetshuset. De nya träden i parken hade börjat växa.

Universitetshuset ca 1890. Parken har börjat växa till sig och Geijerstatyn är rest.

Fullsatt universitetsaula under högtidlig föreläsning

Den stora aulan eller högtidssalen med ca 1800 sittplatser ger oss en bra bild av det bästa i svensk 1800-talsarkitektur. Foto: Danish Saroee.

Inskriptionen ovanför entrén till aulan, där det står "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större"

I gyllene bokstäver över ingången till aulan står det: "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större". Orden är ett citat från juristen Thomas Thorild som studerade i Uppsala på 1700-talet. Han var en provocerande och kontroversiell tänkare som väckte debatt i sin samtid.

Svartvitt foto på konsistoriets sammanträdesrum med långbord, massiva trästolar, ljuskronor hängande från taket och foton på kungar på väggarna

På bottenplanet sammanträdde, fram till för några år sedan, universitetets styrelse i det så kallade konsistorierummet. Fotot är från början av 1900-talet.

Kanslersrummet med en orientalisk matta i mitten, antika stolar längs väggarna, en talarstol, byster i hörnen, och målade porträtt på väggarna

På övre planet finns det s.k. stora kanslersrummet där rektor tar emot prominenta gäster. På väggarna i detta rum, liksom en rad andra intill, hänger många porträtt som föreställer kungar, kulturpersonligheter och framför allt professorer som verkat vid universitetet under århundradena.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin