Måttenheter namngivna efter Uppsalaforskare

Enhet för temperatur uppkallad efter astronomen och professorn Anders Celsius, 1701-44.

Under 1700-talet fanns flera olika temperaturskalor. Enbart i Europa utvecklades fyra olika skalor. I Uppsala började man mäta temperatur med Erik Burman, Anders Celsius företrädare. Sedan 1722 finns en obruten serie temperaturmätningar. Skalan var dock upp-och-ner. Först året efter Anders Celsius död använde Carl von Linné skalan rättvänd, alltså såsom vi ser den idag. Internationellt togs skalan inte i bruk under namnet Celsius förrän 1948. Tidigare benämndes den C för centigrad (hundragrad).

Läs mer om Anders Celsius

En äldre längdenhet använd främst inom spektroskopin. Enheten är uppkallad efter fysikern, astronomen, professorn, rektorn och en av spektroskopins grundare Anders Ångström, 1814-74.

Enheten har med ljusets våglängder att göra. Anders Ångström bestämde ljusets våglängd och var den första som undersökte norrskenets spektrum. En ångström är 10⁻¹⁰ meter, en mycket kort enhet som ungefär motsvarar en atoms längd.

Enheten dök upp i skrift redan på 1860-talet, men det var först 1905-06 som den började användas mer. År 1960 fick den sin nuvarande definition. Enheten är vanlig i fysik och kemi.

Läs mer om Anders Ångström

SI-enheten för storheterna ekvivalent dos och effektiv dos för strålning. Enheten har fått sitt namn efter Rolf Sievert, 1896-1966, en pionjär inom mätning av stråldoser och diagnos vid cancerbehandling.

Oftast anger man Sievert som millisievert, en tusendels sievert. Storheterna används när man vill uppskatta hur stor skaderisken är för en människa eller annan levande organism som blivit utsatt för joniserande strålning. Högsta tillåtna dos för personer som arbetar med strålning är 20 millisievert. Vid röntgen hos tandläkaren utsätts man för en hundradels millisievert.

Rolf Sievert disputerade i Uppsala men fortsatte sin bana vid Karolinska Institutet och Radiumhemmet.

Mått på sedimentationshastighet som motsvarar 10⁻¹³ sekunder eller 100 femtosekunder. Måttet är uppkallat efter professorn och Nobelpristagaren The (Theodor) Svedberg, 1884-1971.

Sedimentationskoefficienten relaterar till den extra massan som partikeln har jämfört med dess lösning och storlek. Den får en enhet som blir inversa sekunder. 10⁻¹³ sekunder är en Svedberg. Enheten används än idag i ultracentrifugsammanhang.

Läs mer om The Svedberg

Avståndsenhet som används för mycket små avstånd till exempel för att mäta våglängden hos gamma- och röntgenstrålar. Enheten infördes 1925 och är uppkallad efter professorn och Nobelpristagaren Manne Siegbahn, 1886-1978.

Ursprungligen hette enheten X. Manne Siegbahn behövde den i sin forskning i röntgenspektroskopi och var kanske blygsam när han kallade den X.

Enheten användes från 1925. I slutet av 1960-talet började man ersätta X-enheten eller Siegbahn med Ångström. Den används alltså inte längre.

Läs mer om Manne Siegbahn