Framstående personer

Betty Pettersson var en pionjär. I början av 1870-talet fick kvinnor inte läsa på universiteten. Betty Pettersson, en ung kvinna från Gotland, skrev till kungen och ansökte om dispens. Hennes ansökan godkändes och hon blev därmed Sveriges första kvinnliga studenten.

Läs mer om pionjären Betty Pettersson

Peter Forsskål hann bara bli 31 år gammal, men trots sitt korta liv gjorde han ett stort avtryck i svensk historia. Hans kamp för tryckfrihet och boken Tankar om borgerliga friheten ledde så småningom till att censuren avskaffades och att Sverige fick världens första tryckfrihetslag. Dessutom blev hans samlingar av djur och växter från Mellanöstern en av tidens mest betydelsefulla.

Läs mer om tryckfrihetskämpen Peter Forsskål

Den första kvinnliga innehavaren av en reguljär professur vid Uppsala universitet utnämndes så sent som 1949.

Gerd Enequist var professor i kulturgeografi och dessutom ledamot i delegationen för vägplanering 1954–1958 och av redaktionskommittén för Atlas över Sverige, i vilken hon medverkade med kartor som beskrev befolkning, bebyggelse och näringsliv.

Läs mer om kulturgeografen Gerd Enequist

Det råder ingen tvekan om att Anders Celsius är mest känd för den hundragradiga termometerskalan och gradenheten som uppkallats efter honom – °C.

Anders Celsius var dessutom framstående inom astronomin och delaktig i skapandet av Sveriges första astronomiska observatorium här i Uppsala. Han studerade och spred läran om planeter, kometer och stjärnor och bidrog även till att Sverige efter mycket om och men övergick till den gregorianska kalendern.

Läs mer om astronomen Anders Celsius

Alva Myrdal blev internationellt erkänd som nedrustningsförhandlare och fick 1982 Nobels fredspris för sina insatser.

Hon föddes i Uppsala som första barnet av fem i en relativt välbeställd familj. Alva Myrdal studerade bland annat vid Uppsala universitet, men sin filosofie kandidatexamen avlade hon i Stockholm 1924. Samma år gifte hon sig med Gunnar Myrdal. Paret fick fyra barn.

Läs mer om nedrustningsförhandlaren Alva Myrdal

År 1883 disputerade Ellen Fries på en avhandling i historia och blev den första kvinnan i Sverige som erhöll doktorsgraden.

Många hyllade Ellen Fries som en föregångare men andra var skeptiska. En manlig akademisk lärare sade att: ”... hon ju var den första i sitt slag men förhoppningsvis också den sista.”

Ellen Fries fortsatte sitt historiska författarskap och skrev bland annat boken ”Märkvärdiga Qvinnor”.

Läs mer om pionjären och kvinnohistorikern Ellen Fries

Att en kvinna skulle klara av att leda en högre utbildning ansågs snudd på omöjligt. Med erfarenheter från Florence Nightingales skola bevisade Emmy Rappe motsatsen.

Här i Uppsala företrädde hon Sveriges första kliniska sjuksköterskeutbildning trots att hon blev hårt motarbetad av såväl myndigheter som läkare.

1877 tilldelades Emmy Rappe H.M. Konungens medalj för medborgerlig förtjänst.

För tjugo år sedan var det inte jättemånga som lyssnade intresserat, när Otto Cars började sprida medvetenhet om riskerna med antibiotikaanvändning. Idag anses antibiotikaresistens som ett växande folkhälsoproblem på de flesta håll i världen.

År 2017 utsågs Otto Cars till expert i FN:s samverkansgrupp om antimikrobiell resistens.

Här i Uppsala är Otto Cars professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper.

Sveriges första student som vi vet namnet på hette Olaus Johannis Gutho. Han var från Gotland och läste vid Uppsala universitet. Han skrev in sig på Uppsala universitet 1477 och läste teologi och allmänfilosofi.

Efter sig lämnade han en historisk skatt i form av fem års föreläsningsanteckningar som finns bevarade på Gustavianum.

Läs mer om Sveriges första student Olaus Johannis Gutho

Arne Beurling var en mycket framstående svensk matematiker och kryptolog. Mest känd blev han för sina betydande bidrag inom kryptografi och särskilt för att han lyckades dechiffrera G-skrivaren. Den var Tysklands mest avancerade krypteringsmaskin under andra världskriget.

Läs mer om Arne Beurling

En av Maria Strömmes mest kända innovationer är det ”omöjliga materialet” Upsalite – som har en yta i förhållande till sin massa på runt 800 kvadratmeter per gram.

Maria Strömme har också utvecklat det miljövänliga ”algbatteriet” och bidragit med många banbrytande tankar och innovationer. Idag innehar hon 30 patent i hela tio olika patentfamiljer.

När Maria Strömme tillträdde sin tjänst som professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet var hon dessutom Sveriges yngsta lärostolsprofessor i ett teknikämne.

Det har inte alltid varit självklart att tillämpa medicinska erfarenheter kliniskt.

Nils Rosén var särskilt banbrytande inom pediatriken och bidrog till att påverka verksamheten och minska dödligheten genom att förstå vikten av hygien, näringsriktig föda, vätsketillförsel och det ständiga hotet från smittkoppor.

Nils Rosén var också en av de första att förstå betydelsen av en god patientjournal.

Carl von Linné är en av Uppsala universitets mest berömda professorer genom tiderna. Carl von Linné skapade system för klassificering och namngivning av arter. När han var 30 år publicerade han klassifikationssystemet i boken "Systema Naturæ".

Systemet har utvecklats sedan dess men mycket av grunden finns kvar och märks bland annat i hur dagens forskare namnger arter.

Läs mer om Carl von Linné

Kvinnors inträde i universitetsvärlden i slutet av 1800-talet innebar inte att diskriminerande normer automatiskt försvann. År 1892 grundade Lydia Wahlström den radikala föreningen ”Upsala Kvinliga Studänter”.

Medlemmarna blev bland annat de första kvinnliga studenterna som bar sin studentmössa offentligt, vilket var en protest mot att det ansågs oanständigt för kvinnor att bära skärmmössa. Efter deras aktion blev studentmössan ett unisexplagg.

Några år senare disputerade Lydia Wahlström i historia, som andra svenska kvinna någonsin.

Unge Finn Malmgren var bara 33 år när han i juni 1928 försvann ute på polarisen för att aldrig återfinnas. Finn Malmgren var vid tiden en av de yngsta och mest lovande polarforskarna i hela världen.

Han avlade sin examen vid Meteorologiska institutionen i Uppsala och blev två gånger tilldelad Sankt Olavs orden som instiftades av Oscar I under unionstiden, som ”belønning for utmerkede fortjenester av fedrelandet og menneskeheten”.

Sveriges första professor i sociologi och rektor för Uppsala universitet mellan de händelserika åren 1955 och 1978.

Under dessa 23 år inskrevs fler studenter än under hela Universitetets tidigare historia, det vill säga från 1477 till 1955.

Segerstedthuset som är Uppsala universitets förvaltningsbyggnad, togs i bruk sommaren 2017 och är uppkallat efter Torgny Segerstedt.

Läs mer om Torgny Segerstedt