Peter Forsskål – Linnélärjunge, upplysningsfilosof och tryckfrihetsaktivist
Peter Forsskål.
- Peter Forsskål (1732–1763) var en svensk upplysningsfilosof och tryckfrihetsaktivist.
- Hans kanske viktigaste bidrag till samhällsdebatten var skriften Tankar om borgerliga friheten (1759) som censurerades av myndigheterna.
- Hans idéer bidrog till att Sverige fick världens första tryckfrihetsförordning 1766.
- Peter Forsskål var lärjunge till Carl von Linné och en mångsidig forskare.
- Han deltog i en vetenskaplig expedition till Mellanöstern men dog i malaria i Jemen bara 31 år gammal.
Peter Forsskål var bara tio år när han skrevs in vid Uppsala universitet 1742. År 1750 inledde han sina akademiska studier – bland annat för Linné, som uppskattade hans intelligens, ambition och debattlust.
Efter grundexamen 1753, med omdömet ”besynnerlig wacker kundskap”, reste Forsskål till universitetet i Göttingen. Där mötte han ett av Europas mest moderna lärosäten: forskning och undervisning var integrerade, och kyrklig censur saknades. Den akademiska friheten gjorde starkt intryck på honom.
”Hade vi i Sverige blott samma frihet att tänka och skriva som England och Tyskland åtnjuter, så skulle det än tydligare visa sig att det kalla klimatet inte är till skada för förståndet.” (1759a, från tyska)
Filosofisk uppstickare med internationellt genomslag
I Göttingen disputerade Forsskål på avhandlingen Dubia de principiis philosophiae recentioris (kritik av den rådande filosofin), där han angriper den wolffianska filosofin, som då dominerade inom den lutherska kyrkan.
Forsskål är inte ateist, men han avfärdar flera så kallade gudsbevis, såsom Descartes ontologiska gudsbevis ('gud är perfekt, och måste alltså existera'). Han menar också att moral inte är beroende av religion, utan följer av människans natur. Avhandlingen väckte stor uppmärksamhet och gjorde starkt intryck på Immanuel Kant.
Forsskål hade inspirerats både av den skotske filosofen David Hume och av Linnés empiristiska devis "inom vetenskapen måste teori prövas genom observation".
Kampen för yttrandefrihet
Tillbaka i Uppsala 1756 fortsatte Forsskål sina studier samtidigt som han försörjde sig som informator. Våren 1759 ansökte han om att få lägga fram avhandlingen De libertate civili, där han argumenterade för en oinskränkt tryckfrihet. Ansökan avslogs. Ämnet var alltför känsligt.
En något urvattnad svensk version, Tankar om borgerliga friheten, passerade emellertid censuren och Forsskål lät trycka 500 exemplar som han delade ut till studenterna i Uppsala. Men då ingrep regeringen. Forsskål fick en varning, och universitetets rektor – som just då råkade vara Linné – beordrades att samla in och förstöra "de förgripliga" pamfletterna. 79 exemplar fick Linné ihop, efter en del påtryckningar uppifrån.
Det klumpiga ingripandet fick motsatt effekt: idéerna spreds än effektivare. Forsskål hävdade att han inte brutit mot någon lag och krävde besked om vilka regler han skulle ha överträtt – utan att få något svar.
”En vis regering lämnar därför menigheten hellre lägenhet att yttra sitt missnöje med pennor än med andra gevär.” (1759b)
Vägen mot världens första tryckfrihetslag
Frihetliga idéer låg i tiden, och medborgerliga rättigheter hade en del stöd inom riksdagen. Men även om Forsskål inte ensam drev utvecklingen, så är det uppenbart att Tankar om borgerliga friheten inspirerade den rörelse som 1766 ledde till:
- Avskaffandet av censuren
- Världens första tryckfrihetsförordning
- Införandet av offentlighetsprincipen
År 2023 utsågs den svenska tryckfrihetsförordningen till ett av Sveriges världsminnen.
Titelblad , Tankar om borgerliga fritheten, 1759.
Resan till Lyckliga Arabien – Vetenskap, äventyr och ett liv som slutade för tidigt
År 1759 föreslog teologen och orientalisten Johan David Michaelis i Göttingen för den danske kungen Fredrik V att denne skulle finansiera en vetenskaplig expedition till Orienten. Michaelis förslag till naturalhistoriker? Peter Forsskål!
Forsskål var biolog, filosof – och talade arabiska. Han frestades med en dansk professorstitel och tackade ja, uppmuntrad av Linné. Men det dröjde till januari 1761 innan expeditionen kom iväg.
I Egypten och Jemen – forskare, diplomat, upptäcktsresande
Resan gick via Egypten och Röda havet till Jemen. Färden var fylld av strapatser, sjukdomar och interna konflikter. Forsskål blev expeditionens talesperson; han kunde kommunicera med både byråkrater och kameldrivare och hade anammat det praktiska arabiska klädmodet.
Ensam eller tillsammans med astronomen Carsten Niebuhr utforskade han Jemens bergstrakter och samlade massor av växter och djur. Ett av expeditionens uppdrag var att identifiera växter som nämns i Bibeln. Till Forsskåls stora glädje fann han Opobalsamum eller Mekka-balsamträdet. Om det verkligen motsvarar Gamla testamentets 'Gileads balsam' är osäkert, men Linné tvekade inte och gav Forsskåls fynd namnet Amyris giliadensis.
Brev från de dödas rike
Den 11 juli 1763 dog Peter Forsskål i malaria i Jerim, bara 31 år gammal. En månad tidigare hade han från kaffestaden Mocka skickat ett brev till Linné. I kuvertet låg en kvist av balsamträdet. När brevet nådde Uppsala hade Linné redan fått besked om att hans elev var död.
Han skrev till astronomen Wargentin: ”I går fick jag bref från de dödas rike af sal. Forsskål … jag hissnade wid en så stor nouvelle. Stielk med blommor låg i brefvet.”
Arvet efter expeditionen
Carsten Niebuhr blev den ende som överlevde expeditionen. Tack vare honom räddades stora delar av materialet till eftervärlden, till exempel:
- Forsskåls herbarium och delar av hans djursamlingar
- Manuskriptet till Flora Aegyptiaco-Arabica och Descriptiones Animalium
- Hundratals teckningar och anteckningar
Forsskåls handstil och förkortningar var svårtydda, och den tryckta floran från 1775 innehåller flera tolkningsfel. Men Forsskåls namn lever – bokstavligen. Många växt- och djurarter bär artepitetet forsskaolii. Ett exempel är Ruellia forsskaolii, namngiven så sent som 2016 av Uppsalabotanisten Mats Thulin, som följt i Forsskåls fotspår i Jemen.
Forsskålea tenacissima – en hyllning, inte en pik
Linné hedrade sin elev genom att döpa en märklig nässelväxt, som Forsskål funnit nära Kairo, till Forsskålea tenacissima. Artepitetet tenacissima betyder “mycket seg” eller “ihärdig”; det syftar på plantans sega fibrer, men är kanske också en hyllning till Forsskåls karaktär.
Tidigt uppstod en myt att Linné hyste agg mot Forsskål – och att valet av växt skulle ha varit en pik – men den bygger enbart på påhitt och feltolkningar. Deras brevväxling visar något helt annat: värme, respekt, humor och vänskap.
Det påstås ibland, också helt grundlöst, att Forsskål skulle ha tvingats i exil, men expeditionen var planerad, och Forsskål var dansk professor, långt innan Tankar om borgerliga friheten hade tryckts. Forsskål såg fram emot att återvända hem med ära och rika samlingar.
Forsskaolea tenacissima, N.J. von Jacquin, Hortus botanicus Vindobonensis, vol. 1: t. 48 (1770)
Ett kort liv – ett stort avtryck
Historikern Henrik Schück menar att Forsskåls liv är “ett av de vackraste bladen i den svenska forskningens historia”. Nutida forskare anser att hans anteckningar och samlingar är det viktigaste bidraget till Mellanösterns naturalhistoria under 1700-talet.
Han blev bara 31 år, men hans idéer förändrade Sverige – och hans forskning satte avtryck.
Peter Forsskål och Uppsala universitet idag
Peter Forsskåls verk Tankar om borgerliga friheten var starkt bidragande till den tryckfrihetsförordning vi idag tar för givet i Sverige. Tryckfrihet är i sin tur en helt väsentlig grund till den akademiska friheten som dagens utbildning och forskning vilar tungt på. Utan dessa grundpelare hade universitetet och den högre utbildningen aldrig varit vad den är idag.
I november varje år anordnar Juridiska fakulteten Forsskålssymposiet för att uppmärksamma upplysningsfilosofen Peter Forsskåls gärningar och idéer. Symposiet ska också skapa förutsättningar för ett fortsatt samtal om det fria ordet i vår tid.
Minnesskylt över Forsskål
Uppsala universitet lanserade 2026, som en av förberedelserna inför 550-årsjubileet, projektet Historiska personer i stadens rum. Projektet syftar till att synliggöra personer och berättelser om vetenskapliga genombrott, samhällsengagemang och kulturella bidrag som format dåtid, nutid och framtid.
Peter Forsskål hedrades den 12 februari 2026 med en minnesskylt vid Övre Slottsgatan 4 i Uppsala.
Om du har förslag på en person med koppling till Uppsala universitet och som borde hedras med en minnesskylt så kan du skicka ditt förslag till kommunikation@uu.se
Rektor Anders Hagfeldt och Erik Pelling från Uppsala kommun hjälps åt att skruva upp minnesskylten över Forsskål.
Rektor Anders Hagfeldt och Erik Pelling från Uppsala kommun bredvid Forsskåls minnesskylt vid Övre Slottsgatan 4 i Uppsala. I bakgrunden syns fanbärare från bl.a. Upplands nation.
