Hugo Valentin – historiker, folkbildare och tidig rapportör om Förintelsen
- Hugo Valentin var historiker och docent vid Uppsala universitet. 1948 fick han professors namn – en hederstitel som utdelas av regeringen.
- Hans bok Judarnas historia i Sverige från 1924 blev ett grundläggande verk om den judiska minoriteten i Sverige.
- Under andra världskriget var Hugo Valentin en av de tidiga svenska rösterna som rapporterade om nazisternas massmord på Europas judar.
- Hans namn lever vidare vid Uppsala universitet genom den årliga Hugo Valentin-föreläsningen och genom hans arkiv på universitetsbiblioteket.
Från frihetstidens adel till judarnas historia
Hugo Valentin föddes 1888 i Vikingstad i Östergötland och kom till Uppsala för att studera historia. Han disputerade 1915 på avhandlingen Frihetstidens riddarhus. I stället för att enbart beskriva adelns politiska makt intresserade han sig för de sociala motsättningarna inom adelsståndet och för hur förändringar i samhället påverkade politiken. Det socialhistoriska perspektivet var på många sätt typiskt för Hugo Valentins sätt att arbeta: han ville förstå historien genom människorna och de samhällsförhållanden som formade deras handlingsutrymme.
Efter disputationen blev Hugo Valentin lärare. År 1919 fick han en lektorstjänst i Falun och 1930 blev han lektor vid Högre allmänna läroverket i Uppsala. Samma år blev han docent i historia vid Uppsala universitet. Han fortsatte samtidigt att forska och skriva och undervisade även vid universitetet. Under 1931–1932 och 1951 upprätthöll han som tillförordnad den ena av universitetets historieprofessurer.
Ett pionjärverk om judarnas historia i Sverige
Redan under tiden i Falun började Hugo Valentin ägna allt större uppmärksamhet åt judarnas historia. Resultatet blev Judarnas historia i Sverige, som gavs ut 1924. Den drygt 570 sidor långa boken behandlar bland annat judisk bosättning, lagstiftning, emancipation och församlingsliv och följer den judiska minoritetens förhållande till det svenska samhället över flera århundraden.
Boken blev ett grundläggande arbete inom svensk-judisk historia och förblev länge det centrala översiktsverket på området. Hugo Valentin fortsatte senare att skriva om judarnas historia, antisemitism och judisk samtidshistoria. Hans Antisemitismen i historisk och kritisk belysning från 1935 fick också internationell spridning och översattes till flera språk.
Hugo Valentin och kampen mot nazismen
För Hugo Valentin var historisk kunskap inte bara en fråga om det förflutna. Under 1930-talet följde han utvecklingen i Nazityskland och engagerade sig allt mer i arbetet för judiska flyktingar. Han var också en framträdande svensk sionist och arbetade för att uppmärksamma situationen för judar som försökte lämna det nazistiska Europa.
När massmorden på Europas judar började bli kända använde Hugo Valentin sin ställning som historiker och skribent för att sprida informationen. Den 13 oktober 1942 publicerade Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning hans omfattande artikel Utrotningskriget mot judarna. Där redogjorde han för uppgifter om nazisternas massmord i Polen och återgav bland annat en då aktuell uppskattning på omkring 700 000 mördade polska judar. Artikeln fick stor spridning och citerades senare i andra svenska tidningar.
Det var ett tidigt försök att förklara för en svensk publik vad som höll på att ske. Hugo Valentin fortsatte under kriget att skriva om nazisternas förföljelser och massmord, bland annat i Judisk Krönika. Samtidigt var han engagerad i hjälpverksamhet för judiska flyktingar.
Forskare, lärare och folkbildare
Hugo Valentin hade en ovanligt bred verksamhet. Vid sidan av forskningen skrev han historiska översikter, artiklar och böcker för en större publik och undervisade under större delen av sitt yrkesliv på läroverk. Hans intresse för historia sträckte sig från frihetstidens politiska och sociala liv till antisemitism, historieskrivning och den judiska samtidshistorien.
Hans engagemang fortsatte efter kriget. Han dokumenterade mottagandet av Förintelsens överlevande i Sverige och publicerade 1953 en studie om de skandinaviska ländernas reaktioner på Förintelsen. Han fortsatte också att verka för judiska frågor och för kontakterna mellan Sverige och den nybildade staten Israel. År 1953 tog han initiativ till det upprop som ledde till bildandet av Samfundet Sverige-Israel.
Hugo Valentin och Uppsala universitet i dag
Hugo Valentins arbete har fått ett särskilt efterliv vid Uppsala universitet genom forskning och undervisning om judisk historia, antisemitism, Förintelsen och folkmord. Den årliga Hugo Valentin-föreläsningen inrättades 2001 och har sedan dess hållits av framstående internationella forskare inom Förintelse- och folkmordsstudier. Föreläsningen arrangeras i dag av Uppsala centrum för Förintelse- och folkmordsstudier.
Ett annat konkret arv finns på Uppsala universitetsbibliotek. Under åren 2020–2025 donerade Hugo Valentins barn och barnbarn hans personarkiv till biblioteket. Arkivet omfattar omkring 5 200 brev samt manuskript, föredrag, tal och annat material från perioden 1907–1963. Breven ger bland annat inblick i hans forskning, flyktingarbete och engagemang mot nazismen. Materialet är tillgängligt för forskning och kan beställas fram på Carolina Rediviva.
Valentins namn bars också av Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet från 2010 till 2024. Verksamheten fick 2025 namnet Uppsala centrum för Förintelse- och folkmordsstudier.