Betty Pettersson – Sveriges första kvinnliga student

Svartvitt porträtt av Betty Pettersson.
  • Betty Pettersson var den första kvinna som studerade vid ett svenskt universitet.
  • Hon var också den första kvinna i Sverige att ta studentexamen, något som blev möjligt först 1870.
  • Betty Pettersson skrev in sig vid Uppsala universitet 1872 och tog examen 1875.
  • Efter sina studier blev hon dessutom den första svenska kvinna som anställdes som lärare vid ett statligt läroverk.

Betty Pettersson föddes den 14 september 1838 i Visby. Där växte hon också upp. Hon skulle komma att bli en pionjär inom svensk utbildning på flera olika sätt.

Tidigt upptäcktes att hon hade lätt för att lära sig och hon fick gå i Fröknarna Molanders privatskola i staden. Som dotter till en sadelmakare var hon en udda fågel bland eleverna, eftersom de flesta kom från mer välbärgade familjer.

Tog sin egen väg till läraryrket

Den normala vägen för kvinnor som ville arbeta med pedagogik på den här tiden var att studera vid ett lärarinneseminarium och sedan arbeta på en flickskola. Betty Pettersson tog istället studentexamen som första kvinna i Sverige, bara ett år efter att det blev tillåtet för kvinnor. Enligt examensprotokollet lyckönskade rektorn henne särskilt, men hennes studentexamen uppmärksammades bara med korta notiser i tidningarna.

Efter studentexamen 1871 ville hon studera humaniora och språk på ett universitet. Det var fortfarande inte tillåtet för kvinnor i Sverige. Däremot var det tillåtet för kvinnor att läsa medicin på universiteten från 1870. Men humaniora ansågs manligt kodat.

Betty Pettersson fick därför skriva till kungen och argumentera för att få dispens. Dispensen beviljades, bland annat med hänvisning till att det inte fanns någon bestämmelse som uttryckligen förbjöd kvinnor att studera vid universitet.

Betty Petterssons tid vid Uppsala universitet

Som första kvinna i Sverige skrev Betty Pettersson in sig vid Uppsala universitet och Gotlands nation i februari 1872. Hon påbörjade sina studier i oktober samma år. Då var Betty Pettersson ensam kvinnlig student bland 1 544 manliga studenter. Motståndet mot kvinnliga studenter var stort. Även långt efter att hon avslutat sina studier sjöngs en nidvisa med refrängen ”Och därför jag väcker motion att ej fröken Betty tas in i nation”.

I januari 1875 tog Betty Pettersson sin filosofie kandidatexamen med nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur som huvudämnen. Bara en annan kvinna hade avlagt akademisk examen i Sverige före henne. Två år senare luckrades förbudet upp något. Kvinnor fick då rätt att ta examen vid de filosofiska och medicinska fakulteterna och på lägre nivåer vid den juridiska fakulteten.

Första kvinnliga läraren på statligt läroverk

Efter examen bröt Betty Petterson återigen ny mark då hon blev den första kvinnliga läraren på ett statligt läroverk. Hon sökte sig till Stockholm och ansökte där om provår som lärare.

Hösten 1875 började hennes provår vid pojkskolan Ladugårdslands lägre elementarläroverk (senare Östra real). Som slutbetyg för den ena delen av provåret fick hon betyget ”Icke utan beröm godkänd” i undervisningsskicklighet.

Betty Pettersson fick fortsätta arbeta vid samma skola och blev anställd där som extralärare hösten 1877. Till och med hösten 1884 undervisade hon där och var samtidigt klassföreståndare. Elever har vittnat om att hon var omtyckt och att hon gav extra undervisning i sin bostad åt dem som behövde.

Betty Pettersson drabbades av lungtuberkulos och avled 1885. På hennes begravning betonades särskilt hennes ”plikttrohet, nit och ihärdighet i sitt kall”. Hon begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Erkännandet dröjde

Trots att Betty Pettersson på flera sätt var pionjär inom svensk utbildning blev hon knappt uppmärksammad alls medan hon levde. Det dröjde länge innan hon fick något officiellt erkännande.

  • 1925 uppmärksammades 50-årsminnet av hennes examen.
  • 1955, 70 år efter hennes bortgång, överlämnades en minnestavla för placering i Östra real i Stockholm.
  • 1977 beslutade kulturnämnden i Visby att sätta upp en minnestavla vid det hus där hon växte upp.
  • 1990 restes en minnesvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
  • På lika villkorsdagen 27 maj 2025, 150 år efter att hon tog sin examen vid Uppsala universitet, överlämnade Gotlands nation ett målat porträtt av Betty Pettersson till Uppsala universitet.
Betty Petterssons hus i Visby, en grå universitetsbyggnad med hennes namn skrivet vertikalt nedifrån och upp vid byggnadens ena hörn.

Betty Pettersson och Uppsala universitet idag

Arvet efter Betty Pettersson genomsyrar idag hela universitetet. Att kvinnor har samma möjlighet till högre utbildning som män är nu självklart. Omkring 60 procent av dagens studenter vid Uppsala universitet är kvinnor. Samtidigt fortsätter det viktiga lika villkors-arbetet mot alla former av diskriminering.

I Uppsala universitets Policy för arbetsmiljö och lika villkor kan man läsa:

Uppsala universitet ska ha en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö för alla medarbetare och studenter. Verksamheten ska präglas av lika villkor. Det bidrar till att universitetet är ett lärosäte med en trygg, stimulerande och utmanande lärande- och forskningsmiljö.

För att uppmärksamma Betty Petterssons viktiga pionjärskap har Uppsala universitet uppkallat en föreläsningssal efter henne vid Campus Blåsenhus. På Campus Gotland pryder hennes namn en hel universitetsbyggnad.

Minnesskylt över Pettersson

Uppsala universitet lanserade 2026, som en av förberedelserna inför 550-årsjubileet, projektet Historiska personer i stadens rum. Projektet syftar till att synliggöra personer och berättelser om vetenskapliga genombrott, samhällsengagemang och kulturella bidrag som format dåtid, nutid och framtid.

Betty Pettersson hedrades den 12 februari 2026 med en minnesskylt vid Övre Slottsgatan i Uppsala.

Om du har förslag på en person med koppling till Uppsala universitet och som borde hedras med en minnesskylt så kan du skicka ditt förslag till kommunikation@uu.se

Minnesskylt för Betty Pettersson på Övre Slottsgatan 15.
Rektor Anders Hagfeldt och Kalmar nations förstekurator Alva Karlsson sätter upp minnesskylten för Betty Pettersson på en grön port på Övre Slottsgatan 15.

Rektor Anders Hagfeldt och Kalmar nations förstekurator Alva Karlsson sätter upp minnesskylten för Betty Pettersson på Övre Slottsgatan 15.

Rektor Anders Hagfeldt tillsammans med fanbärare och trumpetare utanför Övre Slottsgatan 15 vid uppsättningen av minnesskylten för Betty Pettersson den 12 februari 2026.

Rektor Anders Hagfeldt tillsammans med fanbärare och trumpetare utanför Övre Slottsgatan 15 vid uppsättningen av minnesskylten för Betty Pettersson den 12 februari 2026.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin