Behörighetskrav

Statskunskap B.

Mål

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, svensk politik, jämförande politik, förvaltningspolitik alternativt internationell politik

- urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna

- tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder

- självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats

- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger.

- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delmoment.

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen. Delkurserna är svensk politik, jämförande politik, europapolitik, internationell politik, politisk teori, utvärdering och implementering, mellanösternpolitik samt utvecklingspolitik.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Metod, 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- självständigt kunna formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar

- ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar

- på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär

- ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter

- ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband

- ha god förmåga att tolka resultat från kvalitativa och enklare kvantitativa analyser

- ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator

- ha grundläggande kunskap om statistisk inferens

Innehåll

Kursen är inriktad på ett studium av olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Undervisning

Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala moment. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får den studerande i en mindre grupp möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Seminarierna genomförs på två olika sätt. Inför merparten av seminarierna löses ett antal övningsuppgifter. Varje studerande formulerar därvid sina svar individuellt och i skriftlig form. Lösningarna diskuteras utförligt på seminariet under ledning av en seminarielärare. Inför ett av seminarierna genomförs en praktisk övning med hjälp av statistikprogram. Detta sker i små grupper och svaren från övningen presenteras muntligt vid seminariet.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

2a. Politisk teori, 7,5 hp

Kursen ges VT 2012 i mån av resurser.

Kursen övergripande tema handlar om demokratins förmåga att hantera moraliska konflikter med hjälp av gemensamma normer för offentlig moralisk argumentation.

Temat anknyter till en förändring av det politiska konfliktmönstret i liberala demokratier som har sin bakgrund i en ökad kulturell och religiös pluralism. Det mångkulturella samhället ställer demokratin inför nya utmaningar. För att nå politisk legitimitet i moraliskt kontroversiella frågor räcker det inte med att bara följa demokratiska beslutsregler - besluten måste också rättfärdigas med argument som alla kan förstå. Behovet av ett offentligt rättfärdigande ställer krav på gemensamma principer för moralisk argumentation. Demokratins legitimitet förutsätter, hävdar många, ett Public Reason – ett slags gemensamt "offentligt förnuft".

Diskussionen om vad innebörden av ett Public Reason är förs främst inom deliberativt inriktad demokratiteori och i rawlsiansk politisk filosofi. En central problematik handlar om huruvida medborgare med skilda moraliska och religiösa åskådningar kan och bör enas om grunderna för offentliga moraliska ställningstaganden. Det kan gälla homosexuellas rättigheter, eutanasi, abort, djurskydd och rätten att bära religiösa symboler m.m. I formulerandet av den "demokratisk värdegrund" som skall vägleda statliga myndigheter - särskilt inom utbildningsväsendet – aktualiseras också frågan om hur en offentlig moral bör rättfärdigas i en liberal demokrati.

Kursen består av två moment. Det första momentet har en teoretisk och abstrakt inriktning. Olika epistemiska argument för demokratiska och liberala institutioner behandlas. I fokus står principiella problem som rör idén om ett "public reason" som ett medel att lösa moraliska konflikter i en demokrati. På en politisk nivå handlar dessa konflikter om inte nödvändigtvis om att nå fram till en enighet utom om nå fram till en rimlig oenighet ("reasonable disagreement") . Men frågan är var gränserna går för en rimlig oenighet?

Huvudboken på detta moment är Democracy and Moral Conflict av Robert Talisse. Även artiklar av John Rawls och Jürgen Habermas m.fl. som diskuterar innebörden av ett public reason behandlas.

Det andra momentet har en mer tillämpad inriktning. Syftet är att belysa och diskutera olika teoretiska ståndpunkter som behandlas i det första momentet med hjälp av konkreta exempel på normativa konflikter i den politiska debatten. Studenten ges här i uppgift att välja ett dagsaktuellt problem och själv samla in och analysera relevant material.

Examination

Examinationen sker dels i form av aktivt deltagande i seminarier, dels i form av författandet av ett kurspromemoria som ventileras på ett slutseminarium. Ämnet för kurspromemorian väljs i samråd med seminarieläraren och kan fokusera både på teoretiska och politiska aspekter av moralisk oenighet.

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- Känna till och kritiskt diskutera olika epistemiska argument för liberala och demokratiska institutioner.

- Känna till och kritiskt diskutera olika förhållningssätt till moralisk oenighet i normativ demokratiteori och liberal politisk teori.

- Känna till och kritiskt diskutera olika idéer om ett Public Reason i politisk teori.

- Känna till och kritiskt diskutera institutionella och teoretiska förutsättningar för lösningen av moraliska konflikter i liberala demokratier.

- Formulera egna principiella argument om hur moraliska konflikter bör lösas i liberala demokratier.

- Systematiskt analysera dagsaktuella offentliga moraliska konflikter i liberala demokratier och diskutera hur de bör lösas.

2b. Comparative Politics: Conflicts, Democratisation, Institutions and Global Development, 7,5 hp

GES HT 2011, i mån av resurser.

Course description

The course deals with some of the most central problems described in comparative politics. Why do some people decide to use a gun instead of the ballot when trying to influence politics? What explains differences in degrees of democratisation? Which role do domestic and international factors play in a process of development? What is the role of history – path dependence – for the success of democracy? Can different institutions help solve ethnic conflicts or create justice? These questions are discussed in the course literature, from theoretical perspectives and with reference to empirical research on the US, Europe, South Asia, Latin America, as well as from a global perspective.

The goals of the course

The course aims at providing a good understanding of research in the field of comparative politics. It should provide good knowledge of important research contributions and research strategies that aim at, or are useful for, describing and explaining political and ethnic conflicts, socialisation, democratisation, development, in an extensive geographical comparative context, in developed as well as developing parts of the world. Also, the choice of literature and the cases selected to be studied have been made to give examples of different designs of research projects that should be useful for students preparing their C/D/master-level thesis project. In short, after the course, the students should:

- have a good idea of what comparative politics is

- know the comparative politics discourse better

- be better prepared to write a thesis

Contents

Comparative politics is a strange name. It is strange because what you find under the label comparative politics – and its synonyms in other languages – often is not (explicitly) comparative. Most of the time it simply is "politics in other countries"; other, that is, than the home country of the author. The conventional distinction between comparative and international politics is that the former deals with politics in other countries, and the latter between countries; this is more easy to remember if one thinks of another common name for the latter – international relations. But clearly there are interesting questions to ask where this demarcation will not hold, not least in the post-11-September world .

If comparative politics is politics in other countries, then it is indeed a lot. Therefore we must make choices what to study. One option would be to attempt to see the world's political systems as a number of fairly distinct categories, and to learn about these categories and their cases. This has been attempted by numerous text book authors. Another choice is to study a number of constitutional systems in the world. This course is built on another logic. We have chosen to focus on some central research problems in comparative politics.

The overall problems concern democracy, conflicts, institutions (rules), justice and development. This is chosen because important parts of research in political science concern these issues, and secondly because these issues are important to many people in many countries; two overriding criteria for any research or teaching in social science. Within this theme the course focuses on these three issues:

- Ethnic Conflicts and Mobilisation

- Consolidation or Crisis

- Global Perspectives on Justice and Development

The choice of theme(s) and literature is a conscious attempt to bridge the unfortunate divide between studies of the West and "the rest". The idea is that we can learn more about industrialized countries, former socialist countries and so-called Third World countries by not separating them but studying them together.

Apart from the books required to be read, the course will make use of some academic articles. One purpose of using these articles is to give you an idea about current debates in international research. All articles will be available for free via the Uppsala University Library.

Within the allocated teaching resources there are a number of seminars you can attend. This is a conscious choice on our part – we hope that all of you will take an active part in the discussions we will have during the three seminars. Therefore we also encourage you to write and hand in the papers/assignments for each of the seminars (more below).

We have achieved our objective with this course if, in at the end of it, you think you have a better (or even much better) grasp of some substantial empirical, or political, problems in the contemporary world and some orientation in a few current debates in international research.

Examination

Written exam. Seminars. Book reports. Research design-proposal.

The exam

- The exam will consist of two to four questions for five to ten points each, on the books and articles included in the course. Each question will require answers of about one to two handwritten pages.

- The main purpose of the exam is to verify that you have absorbed and understood the literature. It also tests your skills in analysing academic literature and to what extent you can summarize complicated ideas in a coherent way.

- Remember that you must register for this exam ca 12 days before on our web site.

Seminars:

There are four seminars in this course. Attendance is compulsory for all seminars. I you fail to attend a seminar you will have to hand in an extra written assignment. Additional instructions for the seminars may be handed out by the lecturers.

2c. Europeiska unionen, 7,5 hp

GES HT 2011, i mån av resurser.

Innehåll

Europeiska unionen studeras från synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Kursen syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är dess kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. För det andra ges en orientering kring det grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka möjligheter att reformera den nuvarande konstruktionen står till buds? Vilka förändringar följde genom antagandet av Lissabonfördraget? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet?

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system

- ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, dess kompetenser och funktioner

- ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen

- ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden

- ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion

- ha en grundläggande förståelse för vilka möjligheter som står till buds för att reformera EU

- ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen

- ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet

Undervisning

Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman.

Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Kursen ges på svenska.

Examination

Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;

(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

2d. Svensk politik, 7,5 hp

GES HT 2011, i mån av resurser.

Mål

Målet för denna kurs är att ytterligare fördjupa de kunskaper om framväxten av det svenska politiska systemet och dess samtida utformning som erhållits på kurserna "Medborgare, stat och politik"(A) och "Svensk politik och förvaltning" (B). Särskilt läggs vikt vid att fördjupa insikterna i avseenden där den svenska politiska utvecklingen och utformningen skiljer sig från andra likartade, avancerade, industriländer samtidigt som ett implicit jämförande perspektiv ändå löper genom kursen. Målet är att stärka studenternas förmåga att muntligt redovisa ett material inför gruppen genom att antingen i grupp eller enskilt genomföra en empirisk "fallstudie" i anslutning till kurslitteraturens tema. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av läsrapporter.

Innehåll

Kursen har ett historiskt såväl som samtida fokus. I kursens första del behandlas Sveriges demokratisering från sent 1800-tal och fram till andra världskriget, en process som i ett jämförande perspektiv var oväntat fredlig och pragmatisk. De empiriska kunskaperna om Sveriges väg till demokrati placeras in i ett internationellt teoretiskt ramverk där konsolideringsprocesserna under mellankrigstiden i andra delar av Europa sätter Sverige i perspektiv. Politiken under stora delar av 1900-talet har i Sverige präglats av den socialdemokrati som i allians med andra politiska krafter byggt upp en välfärdsstat som fortfarande är bland de mest vittomfamnande vi känner till. Socialdemokratins historia i Europa, med särskilda exempel från Sverige, blir därför föremål för studier och hur socialdemokratin som politisk kraft hittade en lösning på den moderna politikens utmaning: att förena kapitalism och demokrati.

I kursen andra del övergår fokus till den samtida svenska politiken. Sverige är idag världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män, och går också in på frågor om hur intresseorganisationer utöver inflytande idag och hur partisystemet förändrats under trycket av den individualiseringsprocess som post-materialismen inneburit.

Merparten av de böcker som kommer till användning är forskningsmonografier snarare än läroböcker med något undantag. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar/introduktioner till litteraturen, litteratur-seminarier samt en mer praktiskt orienterad "fallstudie".

Examination

Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt presentation av fallstudien. Skriftligt i form av inlämnande av läsrapporter samt författande av en avslutande kurs-pm kring ett av kursens teman.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

På denna kurs tränas den analytiska förmågan på en mer avancerad nivå än tidigare nivåer. Den litteratur som kommer till användning är delvis krävande, och fordrar en förmåga att ur ett större material syntetisera centrala punkter. Litteraturen ställer också krav på självständig reflexion kring uppläggning, källor och slutsatser, vilket i praktiken innebär att förståelsen för ett vetenskapligt förhållningssätt tränas. De muntliga färdigheterna och förmågan att inför en grupp presentera en uppgift på ett klargörande och intresseväckande sätt är viktiga att fördjupa.

2e. Organisering, implementering och utvärdering i offentlig politik, 7,5 hp

GES VT 2012, i mån av resurser.

Mål

Under senare år har det inte sällan hävdats att den traditionella basen för politisk styrning har underminerats. Staten som politiskt centrum har utmanats både ovanifrån, genom ökad internationellt samarbete, och underifrån, genom en ökad betydelse av lokala politiska och administrativa enheter. Somliga hävdar rentav att det inte längre är meningsfullt att tala om stater eller politisk styrning. I denna kurs förhåller vi oss kritiskt men intresserat till denna och liknande utsagor. Vi gör det genom att diskutera betingelserna för att organisera, implementera och utvärdera styrningsförsök.

Kursens mål är att studenterna ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera inte bara enskilda reformer och styrningsförsök utan också mer generella tendenser och mönster i politiskt styrning och offentlig politik. De ska bli förtrogna med litteraturen och forskningen på området för att med den som grund själva kunna formulera fruktbara statsvetenskapliga problemställningar med avseende på politisk styrning.

Kursen fördjupar studenternas förståelse för den politiska styrningens betingelser och bygger vidare på teman som introducerats på B-nivån. Efter avslutad kurs förväntas studenterna självständigt kunna problematisera och kritiskt analysera tendenser med avseende på politisk styrning generellt liksom enskild fall av organisering, implementering och utvärdering i den politiska styrningskedjan.

Kursen vänder sig både till studenter som vill fördjupa sin ämneskunskap om offentlig politik och förvaltning och till studenter som söker en yrkesprofil på sina studier i statsvetenskap. En grundidé är då att självständig och kritisk analysförmåga liksom god bekantskap med den statsvetenskapliga teoribildningen är och bör vara eftersökta färdigheter i förvaltning på kommunal, statlig såväl som EU-nivå.

Innehåll

Kursen fokuserar särskilt tre moment i den offentliga politiken: organisering, implementering och utvärdering eller granskning. Den gör det utifrån en enkel grundtanke: hur den offentliga politiken är organiserad påverkar hur den genomförs och hur den kan och faktiskt utvärderas. Samtidigt är ett centralt tema att utvärdering och implementeringsprocesser i sig organiserar maktrelationer och styrningsmönster i den offentliga politiken. Lika viktigt som att förstå utvärderingens och implementeringens mer administrativa logiker är därför förståelsen av hur dessa påverkar det politiska systemet i stort.

Organisering. På vilka sätt kan offentlig sektor organiseras? Hur går omorganisering av den offentliga sektorn egentligen till? Handlar det om rationella överväganden eller handlar det om rutiner eller rent av slump? Vad vet vi egentligen om sambandet mellan politiska problem och olika organisatoriska lösningar?

Implementering. Hur omvandlas politiska intentioner till operativa handlingar och konkreta resultat? Vad förklarar myndigheters och andra berörda aktörers agerande i implementeringsprocesser och vad förklarar resultaten av myndigheters insatser och användning styrmedel? Hur används kunskap i och om implementering? I kursen diskuteras implementeringsproblemet i ljuset av den aktuella forskningen om "governance".

Utvärdering. Utvärderingslitteraturen har under senare år utvecklats snabbt. Den tillhandahåller idag både en verktygslåda för den som ska göra politisk resultatanalys, en begreppsapparat för den som undrar över utvärdering som politiskt fenomen och ansatser för att studera utvärdering som intressekamp. Vilka former av utvärdering finns? Utifrån vilka värdekriterier kan och bör offentlig verksamhet och dess resultat bedömas? Hur utövas makt i och genom utvärdering och vilka är konsekvenserna av utvärderingstrenden ur ett vidare perspektiv på den offentliga politiken?

Undervisning

I kursen blandas föreläsningar med seminarier. Föreläsningarna syftar till att stimulera och möjliggöra effektiva studier. I detta ligger bland annat presentation och genomgång av grundläggande begrepp och teorier. Till seminarierna ska studenterna bidra med egna korta PM. Syftet är att öva den självständiga analysen. I något fall handlar det om att kritiskt analysera en empirisk undersökning med hjälp av delar av kurslitteraturen. Också inslag av case-metodik förekommer.

Examination

Kursen examineras genom författande och seminariebehandling av PM. Därtill kommer ett antal obligatoriska seminarier med tillhörande PM-uppgifter. Som betygs används VG (väl godkänd), G (godkänd) och (underkänd).

2f. Jämförande Mellanösternpolitik, 7,5 hp

GES VT 2012, i mån av resurser.

Mål

Kursen ämnar att ge en bred översikt, grundad i statsvetenskapliga begrepp och analysmodeller, till studenter med intresse för Mellanöstern. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha baskunskaper om de grundläggande förhållandena i regionen vad gäller stat och politik, en god inblick i de olika forskningsfronter som berör regionen samt grundläggande kännedom om pågående debatter kring tillämpliga teorier och metoder vid forskning om och i Mellanöstern.

Efter genomgången kurs förväntas dessutom studenten:

- visa förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information,

- samt visa förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information.

Innehåll

Kursen ger en bred översikt över stat och politik i Mellanöstern (statsstruktur och nationsbegrepp, civilsamhälle och demokratisering, politik och religion, islamism) i ett regionalt och internationellt perspektiv (utrikes- och säkerhetspolitik, internationella relationer).

Undervisning

Undervisning sker genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Undervisningen sker på engelska.

Examination

Examinering sker kontinuerligt under kursens gång genom aktivt deltagande i seminarierna, ett antal skriftliga inlämningsuppgifter och eventuellt en muntlig redovisning. Avslutande examination sker genom författande av pm.

Betygsättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -Godkänd - Väl Godkänd.

Övrigt

Studenter från Orientalistprogrammet som under VT12 läser sin ordinarie T5 på programmet har företräde.

2g. Tragedy of the Commons: Climate Change, Energy, and the Politics of Resource Management, 7,5 hp

GES VT 2012, i mån av resurser.

2h. Internationell politik, 7,5 hp

GES VT 2012, i mån av resurser.

Learning outcomes

The aim of this course seminar is to offer a necessarily short survey of some, yet not all, sub-fields of International Relations. By the end of the seminar, students are expected to have a general sense of the field of International Relations, its traditional research focus and some of its main theories and debates. In particular, they should be able to:

1. Identify and compare the focus of several main research areas in International Relations

2. Understand approaches within these areas with regard to their underlying theories, the methodologies they employ and their usefulness for the analysis of particular problems of international politics

3. Analyse a particular problem of international politics with a research focus derived from one or more of these sub-fields in International Relations

4. Present and discuss scholarly work in the field of International Relations with their peers.

Contents

The course identifies and analyses research within four subfields of International Relations, namely Foreign Policy Analysis, Security Studies, the study of International Organisations, as well as Transnational Networks.

Instruction

The course is given in English, during the first part of the Spring semester. The course places great emphasis on the seminars in which we discuss the readings as well as on the individual final paper.

Examination

Course requirements

1. Critical summaries of readings is mandatory.

Every week, students should submit a short position paper.

2. Seminar presentation and participation.

Every student will introduce one seminar. Presenters should make a written outline (for everyone) which summarises the key points of their introduction and the main questions on which to lead the discussion. Participation in the seminar is mandatory.

3. Final paper.

The final paper is an in-depth discussion of one of the central debates encountered in the readings and/or a substantial critique of one of the books.

2 i. Gender and politics in a comparative perspective, 7,5 hp

GES HT 2011, i mån av resurser.

Content

This course aims at providing a good understanding of research in the field gender and politics. The students are introduced to feminist political theories and theories about masculinities. In the empirical part we compare women's and men's political participation and representation in different countries and in different political institutions. We will discuss theories about what hinders and what improves gender equality. How do the distribution of power between women and men look like today? What explains women's representation? Are gender quotas good or bad? What do we mean by state feminism? The course also looks at policies from a gender perspective. Do more women in politics lead to more women-friendly policies? Examples will be taken from the fields of social policy, abortion policy and policies on gender based violence. Is there a connection between the degree of political gender equality and the content of political decisions? How do feminist theories and theories about masculinities contribute to our understanding of these problems?

Aim

Having completed the course, students are expected to:

- possess basic knowledge about theories on political representation from a gender perspective

- possess good knowledge of how women's and men's political participation and representation differs and about the variation over time and between different countries

- possess good knowledge about the most common explanations to why there are gender differences in political participationand representation

- possess a basic understanding of different types of gender- and welfare policies

- possess a basic understanding of the significance of gender for the content of public policies

- possess good knowledge of relevant feminist theories and theories about masculinity

Teaching

The course consists of lectures and seminars. It is taught in English.

Examination

The seminars are compulsory and for each seminar there is an assignment that has to be fulfilled in advance. Examination takes place continuously throughout the course through written and oral assignments as well as through active participation in the seminars. Finally the students write a course paper. The literature includes articles and working material including assignment for the seminars. Examination is done through seminar activities, assignments and course paper. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).

In order to pass the following is required:

1) participation in compulsory elements of the course;

2) completed the assignments

3) course paper

3. Kandidatuppsats, 15 hp

Mål

Kursens mål är att studenten ska förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i den process som ytterst handlar om att i seminarieform pröva ett arguments giltighet. Detta innebär att studenten efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang.

Detta innebär konkret att studenten genom uppsatsarbetet tränas i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen blir därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser.

Det vetenskapliga arbetet tar emellertid inte slut i och med att någon har genomfört en egen undersökning. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium. Ventileringen av uppsatser syftar till att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Undervisningen sker på olika sätt På gemensamma föreläsningar ges råd om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Vidare organiseras lärarledda seminarier där författarna ges möjlighet att diskutera undersökningarna under arbetets gång. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen.

Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

På denna kurs i eget vetenskapligt arbete lär sig studenten att ställa och besvara vetenskapliga frågor genom att lägga upp och genomföra en egen undersökning, med allt vad detta innebär av planering, teorianknytning och metodval. Studenten bibringas även kunskap om hur man, både i skriftlig och muntlig form redogör för och diskuterar de argument och slutsatser som ligger till grund för den egna studien. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad utredande verksamhet.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna förväntas efter genomgången kurs ha fördjupat sina kunskaper inom något av statskunskapens delområden. Här erhålls överblick och förtrogenhet med den aktuella vetenskapliga debatten. Studenternas förmåga att självständigt analysera, utvärdera och kritiskt granska forskning och att formulera egna forskningsfrågor fördjupas liksom förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Ytterligare träning sker i att kunna presentera sina argument muntligt såväl som skriftligt på ett klart och systematiskt sätt.

Metodmedvetenhet och metodkunskap fördjupas och de färdigheter i metoder som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar utvecklas. En grundläggande insikt erhålls om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Inom ramen för arbetet med det självständiga arbetet fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.