Statskunskap C
Kursplan, Grundnivå, 2SK079
- Kod
- 2SK079
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Statskunskap G2E
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 21 maj 2014
- Ansvarig institution
- Statsvetenskapliga institutionen
Behörighetskrav
Statskunskap B
Mål
Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
- självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar
- urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna
- tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder
- självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats
- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger.
- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.
Innehåll
Kursen består av tre delmoment.
Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.
Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen.
Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.
1. Metod, 7,5 hp
Kursbeskrivning
Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten:
- självständigt kunna formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar.
- ha god kunskap om både beskrivande och förklarande studier- på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.
- ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter.
- ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband.
- ha god förmåga att tolka resultat från både kvalitativa och kvantitativa analyser.
- ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator.
- ha grundläggande kunskap om statistisk inferens.
- ha grundläggande kunskap om experimentell design
Innehåll
Kursen är inriktad på olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge studenterna insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.
Undervisning
Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala delar. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får studenterna möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Seminarierna genomförs på två olika sätt. Inför merparten av seminarierna löses ett antal övningsuppgifter, med PM-liknande inslag. Svaren på uppgifterna författas individuellt eller i par och lämnas in i samband med seminariet. Lösningarna diskuteras utförligt på seminariet under ledning av en seminarielärare, som även ger skriftlig återkoppling på varje uppgift. Parallellt med hela kursen genomför studenterna en egen undersökning, från datainsamling till analys, som slutligen presenteras vid det sista seminariet.
Examination
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studenter men erbjuder även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. På tentamen ska studenterna visa att de har förmåga att ta till sig, tolka och kritiskt granska en samhällsvetenskaplig studie ur ett metodologiskt perspektiv. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).
För godkänt betyg krävs att studenten:
- deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter.
- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen.
2. Gender, Power and Institutions, 7,5 hp
Kursen ges under höstterminen
Innehåll
Kursen tar upp frågor både teoretiskt och empiriskt om hur ojämlikhet mellan kön uppstår, bibehålls och hanteras i såväl formella institutioner (t.ex. parlament, partier, föreningsliv) som i olika typer av informella institutioner (t.ex. nätverk, normer, idéer). Kursen utgår från den nyinstitutionella teoribildningen som på senare år fått stort genomslag inom statsvetenskaplig forskning. I den teoretiska delen introduceras studenterna i grundläggande begrepp och teorier om genus, makt och institutioner. I de empiriska delarna av kursen får studenterna konkreta exempel på hur dessa begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett genusperspektiv. Exempelvis diskuteras hur olika typer av institutioner samverkar och får könade konsekvenser i såväl politisk representation som offentlig politik och policy.
Mål
Den här kursen syftar till att ge studenterna kunskap i hur man analyserar politiska processer och policy ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv.
Studenterna ska efter genomgången kurs
- Kunna redogöra för och kritiskt diskutera begreppen genus och makt med utgångspunkt i de teorier som introduceras på kursen
- Kunna redogöra för skillnaden mellan formella och informella institutioner
- Kunna ge exempel på och beskriva empirisk genusforskning utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv
- Kunna analysera politiska fenomen ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och inför varje seminarium ska en uppgift förberedas i förväg. Studenterna förväntas dessutom läsa kurslitteraturen på egen hand. Litteraturen är indelad efter de teman som kursen tar upp och inläsningen av litteraturen bör helst ske innan föreläsningarna på respektive tema. Studietiden beräknas till 40 timmar per vecka.
Examination
Examinationen sker löpande under kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter. Dessutom examineras studenternas deltagande under seminarierna som är obligatoriska. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kurspromemoria som ventileras genom seminariediskussion och examineras av läraren. Kurspromemorian ska behandla teman som tagits upp under kursen. Betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd tillämpas på kursen.
För att bli godkänd på kursen krävs följande:
- Att studenten uppfyller kursmålen
- Att studenten har deltagit på de obligatoriska kursmomenten.
- Att alla uppgifter är genomförda och godkända
- Att kurspromemorian är inlämnad på utsatt tid och godkänd
3. Europeiska unionens politiska system, 7,5 hp
Kursen ges under höstterminen
Innehåll
En majoritet av Europas stater är idag medlemmar av den Europeiska unionen. Denna organisation har gradvis fått allt mer att säga till om, inom allt fler politikområden. Grundläggande kunskaper om EU är därför en förutsättning för att förstå villkoren för politik i dagens Europa. Denna kurs syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är deras kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. För det andra ges en orientering kring de grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka förändringar följde genom antagandet av Lissabonfördraget som trädde i kraft i december 2009? Vilka krav på reformer av EU följer av den pågående eurokrisen? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet?
Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenterna:
• ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system
• ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, deras kompetenser och funktioner
• ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen
• ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden
• ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion
• ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen
• ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet
Undervisning
Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman.
Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.
Undervisningsspråk är svenska.
Examination
Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För godkänt på kursen krävs:
(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.
För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.
4. Maktens organisering, 7,5 hp
Kursen ges under höstterminen
Kursbeskrivning
Undervisningen på denna kurs sker på svenska.
Kursen vänder sig till den som vill fördjupa sina kunskaper om den offentliga maktens organisering och statsvetenskapliga perspektiv på förvaltningspolitik och författningspolitik. Det är ett återkommande budskap från förvaltningsforskningen att vi inte förstår styrelseskicket utan att förstå förvaltningen. I denna kurs menar vi dessutom att trender och tendenser i förvaltningen inte bara bör relateras till styrelseskicket i stort utan också kan beskrivas och diskuteras med några av den konstitutionella analysens grundläggande begrepp, såsom maktdelning-maktkoncentration, centralisering-decentralisering, monism-pluralism, etc.
Våra politiska institutioner och den offentliga sektorn genomgår stora förändringar. Traditionella föreställningar om den offentliga politikens tillblivelse, implementering och utvärdering ifrågasätts. Utvecklingen av EU, internationalisering och globalisering får effekter på lokala och nationella offentliga institutioner. Fenomen som decentralisering, privatisering, brukarstyrning och offentlig-privata partnerskap har enligt vissa i grunden förändrat relationerna mellan den offentliga politikens aktörer: parlament, regering, centrala myndigheter, kommuner, privata intressen och medborgare. Enligt de mest radikala teoretikerna är det rent av meningslöst att tala om en sammanhållen stat i den offentliga politiken. Andra menar att vi snarare bevittnar en recentralisering i den offentliga politiken, men i nya former och genom delvis nya strategier. Oavsett tolkning gäller att för den som vill beskriva, förklara och utvärdera dagens offentliga politik ställer detta nya krav. Människor med fördjupade kunskaper om politikens organisering och implementering är därför starkt efterfrågade i dagens offentliga förvaltning.
I fokus för kursen står frågor om hur den offentliga politiken egentligen är organiserad. När är det rimligt att beskriva den som en vertikal ”parlamentarisk styrningskedja”, en korporativistisk förhandlingsordning, ett pluralistiskt nätverk eller som marknadsstyrd? Hur kan organisering vara politik, och hur hänger organiseringsmodeller och olika policyområden i verkligheten samman? Är det sant att den politiska makten i ökande grad centraliseras till statlig nivå, till och med till statsministrar (motsvarande) världen över? Eller är det mer korrekt att säga att makten decentraliseras, och att den utövas i allt mer fragmenterade och löst organiserade nätverk eller marknadsordningar? Vilka konsekvenser för maktens organisering får det s.k. granskningssamhällets framväxt? Vilka måttstockar och modeller används de facto och vilka kan (eller bör) användas när den offentliga politiken utvärderas? Varför är utvärdering och granskning politik?
Mål
Det övergripande målet är att studenterna på kursen ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera fenomen och tendenser i offentlig styrning, förvaltning och politik. Efter genomgången kurs förväntas studenterna:
- ha en fördjupad förståelse för hur centrala institutioner och aktörer i politiska system fungerar och interagerar,
- ha en god kännedom om hur politiska institutioners makt kan variera över tid och mellan olika sakpolitiska områden, med särskild betoning den samtida forskningens hypoteser och teorier om den offentliga maktens organisering. Kursen tar därför upp centrala diskussioner som centralisering/decentralisering, implementeringsteori och styrningsteori.
- ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur, det vill säga ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad som utmärker forskning. Kursen fungerar här som en del i förberedelserna för att skriva egna vetenskapliga uppsatser.
Undervisning
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman. Seminarierna förbereds genom att studenten löser analysuppgifter skriftligt.
Examination
Kursen examineras med obligatoriska seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter samt ett avslutande kurs-PM. Seminarier och inlämningsuppgifter betygssätt enligt skalan Underkänd/Godkänd. Kurs-PM betygssätt enligt skalan Underkänd – Godkänd – Väl Godkänd.
Deltagarna ska komma väl förberedd till gruppens seminarier. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats.
5. Utvecklingsteori och det koloniala arvet, 7,5 hp
Kursen ges under höstterminen
Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• återge grunddragen i hur synen på vad som är utveckling förändrats över tid i det koloniala och post-koloniala Afrika, Latinamerika och Sydasien sedan år 1800
• redogöra för hur kolonialpolitiken i Afrika, Latinamerika och Sydasien formats i relation till uppfattningar om vad som utgjort orsakerna till bristen på utveckling
• analysera utvecklingspolitik som formad i brytningen mellan föreställningar om utveckling baserade på likhet och på olikhet mellan grupper av människor
• redogöra för exempel på hur föreställningar om nationalitet, etnicitet, ras och kön utgjort integrerade delar inom utvecklingstänkandet
• redogöra för teorier om utveckling och underutveckling som utvecklats i relation till de koloniala och postkoloniala erfarenheterna i Afrika, Latinamerika, Sydasien och Europa.
Innehåll
Kursen omfattar en analys av föreställningar och teorier om ”utveckling” och ”framsteg” och hur dessa föreställningar influerat de politiska, ekonomiska och sociala praktikerna i Sydasien, Afrika och Latinamerika sedan början av 1800-talet. I kursen behandlas hur föreställningarna om utveckling förändrats i relation till både koloniala och postkoloniala erfarenheter. Vidare behandlar kursen föreställningar om ras och etnicitet, om kön/genus samt om hur samhällelig makt organiseras politiskt som integrerade delar i föreställningarna om utveckling. Kursen ges av lärare från olika discipliner för att åskådliggöra olika perspektiv på frågor om ”utveckling” i historien.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. En del av skrivningen kan dock examineras genom inlämnade uppgifter och aktivt seminariedeltagande. För att bli godkänd på kursen krävs godkänt betyg på det skriftliga provet. För den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.
Övriga föreskrifter
För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.
6. Internationell politik, 7,5 hp
The course is taught during the autumn and spring semester
Course content
This course provides students with a deeper introduction to the conceptual and theoretical tools used in the study of international politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, foreign policy analysis, warning-response problems and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations.
Goals
The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills - the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing - that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Upon completion of this course students should be able to able to deploy key theoretical concepts from the main schools of thought in the field to analyse global issues and assess and evaluate various policy prescriptions designed to address transnational problems.
This class serves as the intermediate level course within the sub-discipline of International Politics. The completion of this course with a passing grade should serve as useful preparation for the MA course in International Politics course. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay.
Instruction
The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise.
The literature includes books, articles and working material.
The language of instruction for this course is English.
Examination
- Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise.
- Written assignments.
- Written Test (Final examination).
Examination is based upon participation in compulsory elements of the course and a written exam. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).
In order to pass the following is required:
(1) The completion of compulsory elements of the course (seminars, simulation, written assignments);
(2) A passing grade on the written exam.
To pass the course with distinction the student is required to participate in compulsory elements of the course as well as receiving a grade of ‘passed with distinction’ on the written exam.
7. Kandidatuppsats, 15 hp
Mål
Kursens mål är att studenten ska förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i den process som ytterst handlar om att i seminarieform pröva ett arguments giltighet. Detta innebär att studenten efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang.
Detta innebär konkret att studenten genom uppsatsarbetet tränas i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen blir därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser.
Det vetenskapliga arbetet tar emellertid inte slut i och med att någon har genomfört en egen undersökning. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium. Ventileringen av uppsatser syftar till att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.
Innehåll
Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.
Undervisning
Undervisningen sker på olika sätt. På gemensamma föreläsningar ges råd om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.
Examination
Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen.
Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen.
Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.
Fördjupning i förhållande till examensfordringar
På denna kurs i eget vetenskapligt arbete lär sig studenten att ställa och besvara vetenskapliga frågor genom att lägga upp och genomföra en egen undersökning, med allt vad detta innebär av planering, teorianknytning och metodval. Studenten bibringas även kunskap om hur man, både i skriftlig och muntlig form redogör för och diskuterar de argument och slutsatser som ligger till grund för den egna studien. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad utredande verksamhet.
8. Jämförande politik, 7,5 hp
The course is taught during the spring semester
Course description
The course deals with some of the most central problems described in comparative politics. Why do some people decide to use a gun instead of the ballot when trying to influence politics? What explains differences in degrees of democratisation? Which role do domestic and international factors play in a process of development? What is the role of history – path dependence – for the success of democracy? Can different institutions help solve ethnic conflicts or create justice? These questions are discussed in the course literature, from historical and theoretical perspectives and with reference to empirical research from many parts of the world.
The goals of the course
The course aims at providing a good understanding of research in the field of comparative politics. It should provide good knowledge of important research contributions and research strategies that aim at, or are useful for, describing and explaining political and ethnic conflicts, socialisation, democratisation, development, in an extensive geographical comparative context, in developed as well as developing parts of the world. Also, the choice of literature and the cases selected to be studied have been made to give examples of different designs of research projects that should be useful for students preparing their C/D/master-level thesis project. In short, after the course, the students should:
• have a good idea of what comparative politics is
• understand when and why different groups enter into conflicts, and why they sometimes manage to establish peaceful coexistence, and even manage to build democratic regimes
• know the comparative politics discourse better
• be better prepared to write a thesis
Contents
Comparative politics is a strange name. It is strange because what you find under the label comparative politics – and its synonyms in other languages – often is not (explicitly) comparative. Most of the time it simply is “politics in other countries”; other, that is, than the home country of the author. The conventional distinction between comparative and international politics is that the former deals with politics in other countries, and the latter between countries; this is more easy to remember if one thinks of another common name for the latter – international relations. But clearly there are interesting questions to ask where this demarcation will not hold, not least in the post-11-September world.
If comparative politics is politics in other countries, then it is indeed a lot. Therefore we must make choices what to study. One option would be to attempt to see the world’s political systems as a number of fairly distinct categories, and to learn about these categories and their cases. This has been attempted by numerous authors. Another choice is to study a number of constitutional systems in the world. This course is built on another kind of logic. We have chosen to focus on some central research problems in comparative politics.
The overall problems concern democracy, conflicts, institutions (rules), justice and development. This is chosen because important parts of research in political science concern these issues, and secondly because these issues are important to many people in many countries; two overriding criteria for any research or teaching in social science. Within this theme the course focuses on these three issues:
- Ethnic conflicts and mobilisation
- Democratic consolidation and crises
- Historical and contemporary perspectives on multiculturalism
The choice of theme(s) and literature is a conscious attempt to bridge the unfortunate divide between studies of the West and “the rest”. The idea is that we can learn more about industrialized countries, former socialist countries and so-called low or middle income countries not by separating them, but by studying them together.
Apart from the books required to be read, the course will make use of some academic articles. One purpose of using these articles is to give you an idea about current debates in international research. All articles will be available for free via the Uppsala University Library.
Within the allocated teaching resources there are a number of seminars you have to attend. We hope that all of you will take an active part in the discussions.
We have achieved our objective with this course if, in at the end of it, you think you have a better (or even much better) grasp of some substantial empirical, or political, problems in the contemporary world and some orientation in a few current debates in international research in general and comparative politics in particular.
Examination
Written exam. Seminars. Book report.
9. Politisk teori, 7,5 hp
The course is taught during the spring semester
Learning outcomes
Students are expected to learn the main theories in contemporary normative political philosophy, in particular theories of justice. They should be able to analyse them from a critical point of view and to formulate their own independent arguments for and against the theories studied. They should also be able to relate fundamental theories of justice to theories of international justice, to theories of gender equality and multiculturalism. Finally, the students are expected to apply abstract normative thinking to practical political problems.
After completing the course the students are expected to
- be informed about the modern scientific debate in normative political theory in general, and about the discussion on justice in particular.
- apply theories of justice to issues of international justice
- apply theories of justice to issues of gender equality and multiculturalism.
- independently identify and discuss political conflicts, related to different normative principles justice.
- be able to collect theoretical an empirical information in order to formulate normative arguments in questions related to justice - nationally as well as globally.
- be able to present their arguments in writing and orally, clearly and systematically.
Contents
This course consists of three parts. In the first part we focus on various liberal theories (Utilitarianism, Rawls’ and Nozick’s) and their critics - Marxism, Communitarianism and Feminism. The main book is Will Kymlicka’s Contemporary Political Philosophy.
The second part concerns theories of international justice and the problem of global warming. The main book here is Peter Singer’s One World – The Ethics of Globalisation. We also read an article by Simon Caney, where he gives a broad overview of different theories of international distributive justice, and an article by Thomas Nagel, where he defends a non-cosmopolitan conception of international justice.
The third part deals with theories of multiculturalism and feminism. Here we read chapter 8 and 9 in Kymlicka's book, but also parts of Rawls' Political Liberalism, and articles about the possible conflict between multiculturalism and feminism.
Teaching
The course is given both for Swedish students and exchange students. The lectures are given in English. The seminar discussions will be in Swedish and English.
Examination
The course ends with a written test. The exam is marked according to the Swedish standard (U-G-VG). Half of the maximum points are required to pass the test. The questions can be answered in English or in Swedish. Active participation in each of the seminars is also required. The students should prepare written answers to the seminar questions.
10. Svensk politik, 7,5 hp
Kursen ges under vårterminen
Mål
Målet för denna kurs är att fördjupa kunskaperna om framväxten av det svenska politiska systemet, dess samtida utformning, och politiska och kulturella särdrag. Kursen strävar efter att förmedla insikter om hur politik bedrivs i praktiken i ett proportionellt flerpartisystem som det svenska. Särskilt läggs vikt vid att fördjupa insikterna i avseenden där den svenska politiska utvecklingen och utformningen skiljer sig från andra likartade, avancerade, industriländer. Arbetarrörelsens unikt starka position i Sverige och rötterna till dess framgångsrika mobilisering, välfärdspolitikens utveckling de senaste tjugo åren, hur stat och samhälle samspelar, svensk säkerhetspolitik och svensk familje- och jämställdhetspolitik behandlas. Målet är att stärka studenternas analytiska förmåga att i tal reflektera över kurslitteraturen genom de seminarier som äger rum samt genom ett rollspel kring en aktuell politisk fråga där hela gruppen medverkar. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av en läsrapport. Kursen examineras därutöver av en tentamen.
Innehåll
Hur moderniserades Sverige? Den frågan ställer vi på kursen genom att studera hur ett av de stora särintressena i svensk politik, LO, lade grunden till sin unikt starka mobilisering i det tidiga 1900-talets Sverige med stark industrialisering, begynnande demokrati och parlamentarism. Arbetarrörelsens inflytande i svensk politik skapade bland annat en välfärdspolitik som präglats av universalism, generositet och stark omfördelning. Vad har hänt med den modellen under trycket av avregleringar, globalisering och EU-medlemskap? Den ännu bredare frågan om hur i Sverige en känsla för vad som är gemensamt varit en betydelsefull grund för politikens utformning och välfärdspolitikens bedrivande och vad som händer om denna känsla vittrar är ytterligare en fråga som vi studerar.” Folkhemmet” med dess omfattande omfördelning av materiell och icke-materiell välfärd är det inrikespolitiska ben som svensk efterkrigstid vilat på. Den svenska neutralitetspolitiken är det andra. Sverige har under nära tvåhundra år tid drivit en neutralitetspolitisk linje som idag kraftigt kommit att omvärderas. Var den svenska säkerhetspolitiken demokratiskt förankrad; hur alliansfritt var Sverige under kalla kriget och hur ser det ut idag? Genom folkhemmet, neutraliteten som hållit landet utanför krig och en individualistisk politisk kultur har Sverige utvecklats till världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldrapolitiken, och föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män. De böcker som kommer till användning är monografier, antologier och läroböcker. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar.
Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturseminarier och ett rollspel. Kursen sker på svenska.
Examination
Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt deltagande i rollspelet. Skriftligt i form av inlämnande av en läsrapport samt en avslutande tentamen.
11. Environmental Politics and Its Challenges, 7,5 hp
Kursen ges under vårterminen
Innehåll
Kursen består av tre delar:
(1) Samarbetsproblem och miljöpolitiska utmaningar i såväl utvecklings- som industrialiserade länder; (2) Energi och teknologi; (3) Regionala och internationella försök att bemöta klimatförändring
Mål
Kursen har två övergripande mål. För det första att fördjupa studenternas kunskap om och förståelse av samarbetsproblem (collective action) ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För det andra att belysa betydelsen av två sammanlänkade global utmaningar: energi och klimatförändringar. Studenterna kommer att analysera och diskutera innebörden av dessa utmaningar samt olika möjliga lösningar på de samarbetsproblem som mänskligheten ställs inför på energi- och klimatområdet. Kursen kommer här att studera exempel på miljöpolitiska utmaningar på såväl lokal, regional som global nivå.
Vad gäller åtgärder på den regional och globala nivån så kommer tyngdpunkten att ligga på den internationella klimatpolitiken och den Europeiska unionens arbete. Vad gäller den lokala nivån så fokuserar kursen hur olika typer av samarbetsproblem i utvecklingsländer.
Efter kursen förväntas studenterna har goda kunskaper om samarbetsproblemets grundläggande logik, existerande miljöpolitiska problem kopplade till energi och klimatförändringar, och olika tänkbara sätt att möta dessa utmaningar. Kursen syftar också att ge en bra grund för se studenter som vill fördjupa sitt intresse för dessa frågor i en uppsats på c-nivå i utvecklingsstudier eller statskunskap.
Undervisning
Kursen består av en blandning av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och frågor. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet till fördjupande diskussioner rörande frågor knutna till kursens övergripande teman.
Litteraturen består av böcker, artiklar och arbetsmaterial.
Kursen ges på engelska.
Examination
Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).
För godkänt på kursen krävs:
(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.
För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.
Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.
Examination
Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.
Övriga föreskrifter
Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2023
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2023
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2011, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2011, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2008
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007, version 1