Efter undersökningen
När undersökningen har avslutats återstår bland annat att boka in en tid för återbesök, erbjuda psykosocialt stöd och eventuellt skriva ett rättsintyg på begäran. Informationen nedan består av korta utdrag ur "Handbok – Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp".
Återbesök
Tid för återbesök bör ges inom några veckor efter det sexuella övergreppet. Ett återbesök är viktigt för att kunna svara på patientens frågor, ge besked om provsvar och göra eventuella kompletterande undersökningar och provtagningar.
Infektionsproverna som tas vid första undersökningstillfället visar om patienten redan bar på en infektion vid övergreppstillfället. Om dessa är negativa tas upprepade prover för att utesluta infektionsöverföring vid övergreppet.
Krisrådgivning och psykosocial uppföljning
Det psykosociala stödet efter ett sexuellt övergrepp kan vara avgörande för den utsatta personens bearbetning av traumat. Hjälpbehovet är ytterst individuellt och ser olika ut beroende på hur traumat har påverkat patienten och hur lång tid som gått sedan övergreppet. Olika kompetenser från flera professioner kan behövas i olika faser efter traumat.
Den som har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp bör erbjudas psykosocialt stöd i det akuta skedet. Många orkar inte prata i direkt anslutning till övergreppet, och därför är det viktigt att knyta an till patienten för att minska risken för att krisreaktionen förträngs. Bearbetande samtal hos en psykolog eller annan terapeut kan behövas längre fram.
Resurserna för psykologisk stöd ser olika ut i olika delar av landet. Inom den offentliga sjukvården ska det finnas personal med expertis i krishantering och stödsamtal, liksom i mer djupgående terapeutiska insatser. Det finns också resurser inom den privata sektorn, som mottagningar hos ideella organisationer och stöd, rådgivning och skydd hos kvinnojourer och brottsofferjourer.
Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen har information om vilket stöd som finns för våldsutsatta kvinnor i landets samtliga kommuner och regioner. Kvinnofridslinjen nås på telefon 020–50 50 50 och har öppet dygnet runt.
Stödlinjen för män är en nationell stödtelefon för den som utsatts för hot och våld i nära relation eller sexuellt våld. Stödtelefonen har öppet alla dagar 7–21 och nås på 020–80 80 80.
Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för den som utsatts för våld i nära relationer eller sexuellt våld. Linjen riktar sig till transpersoner, inklusive ickebinära och personer med transerfarenhet. Stödtelefonen har öppet alla dagar kl. 11–19 och nås på 020–55 00 00.
Rättsintyg
Rättsintyg är skriftliga medicinska läkarutlåtanden som endast utfärdas efter begäran från polis eller åklagare i samband med en brottsutredning eller rättegång. Begäran ska vara skriftlig och ange de specifika frågeställningarna som rättsintyget ska besvara. Även förhörsprotokoll ska bifogas i begäran.
Främst ska rättsintyg skrivas av en rättsläkare vid någon av landets sex rättsmedicinska avdelningar. Undantag har gjorts för situationer som antingen kräver särskild kompetens eller akuta åtgärder. Ett av dessa undantag är vid sexualbrott. Alla legitimerade läkare som arbetar inom den offentligt bedrivna sjukvården är skyldiga att göra kroppsundersökningar och skriva rättsintyg på begäran av polis och åklagare. En mall för rättsintyg ingår i guiden.
I november 2021 höjdes minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning till fängelse i ett år. Höjningen medförde att rättsintyg kan inhämtas utan samtycke från målsäganden. Detta följer av 5 § andra stycket 1 lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott som anger att ett rättsintyg får utfärdas utan målsägandens samtycke vid misstanke om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år.