Fysiska och psykiska konsekvenser av sexuellt våld

Fysiska skador efter ett sexuellt övergrepp är mindre vanliga. Det gäller både skador i underlivet och skador på andra delar av kroppen. En vanlig reaktion vid sexuellt våld är frysreaktion (tonisk immobilitet). Det är en ofrivillig reaktion där personen tillfälligt blir oförmögen att röra sig eller göra motstånd. Reaktionen kan bidra till att risken för fysiska skador minskar. När fysiska skador uppstår är det oftast mindre omfattande. Det kan till exempel vara rispor blåmärken, skrapmärken och svullnad. Dessa kan ha uppstått genom att våldsutövaren hållit fast den som utsätts eller genom att den utsatta har försökt värja sig.

Skador i underlivet är ovanliga. I både vagina och anus finns elastiska, töjbara vävnader som klarar en hel del fysiskt trauma utan att skadas. Om det uppstår skador i underlivet så syns dessa vanligen på de yttre könsorganen och analområdet.

Vid vaginal penetration kan längsgående sprickor i huden och slemhinnan uppstå. I vissa fall kan det även bli djupare skador i slidan eller livmoderhalsen. Sådana skador kan leda till rikliga blödningar och stora blodförluster som kräver akuta kirurgiska ingrepp. Personer som uppnått klimakteriet kan lättare få skador eftersom slemhinnorna i slidan är sköra och mindre elastiska.

Skador på penis och pung är ganska ovanliga och består framför allt av blåmärken och bristningar i huden.

Anal penetration leder framför allt till ytliga skador i och omkring ändtarmen.

Om våldsutövaren fört in ett föremål i slida eller ändtarm uppstår oftare allvarligare skador.

När det förekommer skador så är blåmärken och rispor vanliga , bland annat på överarmar, insidan av låren och skinkorna. Det kan även förekomma rivsår, bett- och sugmärken. Hos personer som uppvisar skador efter sexuellt våld kan det även förekomma skador på bröst, ansikte, nacke, hals, huvud och i vissa fall benbrott. I samband med orala övergrepp kan det uppstå små punktformade blödningar under huden (petekier). Det kan även förekomma blåmärken i munhålan, tandskador eller skador på läpp- och tungband. Vid strypvåld kan det utöver nämnda skador uppstå petekier i huden runt ögonen, på kinderna, i ögonlockens insidor och/eller i munslemhinnan.

När en person utsätts för akut stress inträder som regel en rad reaktioner som syftar till kamp eller flykt. Bland annat stiger blodtrycket, pulsen ökar och energin i kroppen fördelas om. Uppfattas faran som oundviklig eller övermäktig kan dock reaktionen bli den motsatta och man kan drabbas av frysreaktion (tonisk immobilitet). Det är en ofrivillig reaktion där personen tillfälligt blir oförmögen att röra sig eller göra motstånd. Reaktionen kan bidra till att fysiska skador inte uppstår vid övergreppet.

I efterhand, när faran inte längre är akut, kan känslor av skuld, skam, förödmjukelse, självförakt, hopplöshet, självanklagelser eller rädsla för ytterligare övergrepp ta överhanden. Det är inte ovanligt att man vid en akut stressreaktion även kan få svårt att minnas väsentliga delar av händelsen.

I Sverige är det ovanligt att bli smittad med sexuellt överförbara infektioner i samband med ett enstaka sexuellt övergrepp. Risk finns dock för smitta. När en person blir undersökt inom hälso- och sjukvården efter ett sexuellt övergrepp tas därför prover för de vanligaste och allvarligaste sexuellt överförbara infektionerna som klamydia, gonorré, hepatit och hiv. För att upptäcka om personen har blivit smittad under själva övergreppet behöver provtagningen upprepas.

Forskning visar att graviditet till följd av ett enstaka sexuellt övergrepp är ovanligt. De graviditeter som uppkommer efter sexuella övergrepp leder ofta till abort vilket kan utgöra ytterligare en påfrestning för den drabbade. I Sverige erbjuds personer med livmoder som kommer till sjukvården inom 48 timmar efter ett övergrepp ett akut p-piller, ett så kallat dagen-efter-piller.

En stor andel av dem som utsatts för sexuella övergrepp upplever allvarliga psykiska stressreaktioner någon gång efter övergreppet. En relativt vanlig följd är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. PTSD är ett allvarligt och långvarigt tillstånd av ångest som kan uppstå efter svåra upplevelser. Det yttrar sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet.

Symtomen vid PTSD liknar dem vid en akut stressreaktion. Skillnaden är att en akut stressreaktion som längst pågår fyra veckor.

Människor som lider av PTSD efter att ha utsatts för sexuella övergrepp uppvisar påtagligt sämre livskvalitet än resten av befolkningen.

Ett stort antal studier visar att sexuella övergrepp även kan ha negativ inverkan på den utsattas fysiska hälsa på lång sikt. En betydande del av den ökade sjukligheten tros bero på långtidseffekterna av PTSD. PTSD påverkar individens stresshormonnivåer, som i sin tur inverkar på komplexa hjärnfunktioner. Allt från minnesfunktioner till inlärningsförmåga påverkas negativt. Den störda balansen av stresshormoner i kroppen vid PTSD kan leda till en rad fysiska symtom och sjukdomar, såsom autoimmuna sjukdomar, infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer.

Flera av de vanligaste långvariga smärttillstånden, till exempel fibromyalgi, kroniska underlivssmärtor och kroniska buksmärtor har kopplingar till sexuella övergrepp. Fibromyalgi kännetecknas av smärta och känslighet vid beröring. Det är en vanlig anledning till långa sjukskrivningar bland framför allt kvinnor. Risken att utveckla fibromyalgi är tre gånger så stor för kvinnor som har utsatts för våldtäkt. Kvinnor som utsatts för våldtäkt utvecklar också i stor utsträckning kroniska smärttillstånd i underlivet. Kronisk buksmärta hos både män och kvinnor är en annan åkomma som har förknippats med övergrepp i svenska såväl som internationella studier. Buksmärta kan finnas som enda symtom eller ingå i sjukdomstillstånd som irritabel tarm (IBS).

Kapitel ur NCK:s rapport "Antologi. Sju perspektiv på våldtäkt": "Brottet som urholkar hälsan. Sexuella övergrepp som orsak till fysiskt och psykiskt lidande" (2010) pdf pdf, 265 kB.