Folkrätten är den rättsordning som i huvudsak styr relationer mellan stater, internationella organisationer och andra folkrättssubjekt och vilka rättigheter och skyldigheter dessa subjekt har gentemot varandra. Enskilda fysiska och juridiska personer utgör endast i begränsad utsträckning folkrättsliga subjekt, exempelvis i frågor om mänskliga rättigheter.

Det decentraliserade rättsskapande som kännetecknar den internationella rättsordningen gör att gränsen mellan gällande rätt (lex lata) och rätten som den borde eller skulle kunna vara (lex ferenda) är svårare att dra i folkrätten än i andra juridiska ämnen. Staterna kan sägas ha ett tolkningsföreträde som gäller innehållet i folkrättsliga regler, men i vissa fall har staterna accepterat gemensamma auktoritativa tolkningsorgan, till exempel domstolar. I och med den ökade globaliseringen ökar också folkrättens betydelse samtidigt som staters suveränitet och maktrelationer dem emellan utmanas. Globaliseringen innebär vidare att gränsen mellan folkrätten och den nationella rätten samt EU-rätten blir mindre skarp, utan att för den skulle förlora betydelse. Folkrätten har vidare stor betydelse på nationell nivå i och med att det är där många av en stats internationella förpliktelser ska implementeras och realiseras. Detta blir synligt inte minst i lagstiftningsarbetet, som alltmer internationaliserats.

Ämnet folkrätt har en lång historia vid juridiska fakulteten och ingår i grundutbildningen för juriststudenter. Idag bedrivs forskning och undervisning i folkrätt av en grupp bestående av fyra professorer, en lektor, postdoktorer och flera doktorander och adjunkter. Gruppen har nära band med och ett utvecklat forskningssamarbete inom många fält dels med andra ämnen på institutionen, som offentlig rätt och EU-rätt, liksom med andra fakulteter på universitetet och med andra lärosäten. Kopplat till folkrättsgruppen finns även SIFIR (Svenska institutet för internationell rätt), se https://sifir.jur.uu.se/. Vid fakulteten finns vidare ett eftertraktat masterprogram i investment treaty arbitration.

Aktuell forskning

Den folkrättsliga forskning som bedrivs idag vid fakulteten är bred. Den omfattar bland annat olika aspekter av skyddet av mänskliga rättigheter, kopplingen mellan säkerhet och individens rättigheter, internationell investeringsrätt, EU-s externa relationer, skiljedomsförfaranden, reglering av internet, migrationsrätt, rymdrätt, traktaträtt, internationell miljörätt, polissamarbete och internationella sanktioner, folkrättens konstitutionalisering, relationen mellan internationell och nationell rätt, samt frågor rörande våldsanvändning och krigets lagar (internationell humanitär rätt). För information om enskilda forskningsprojekt, se forskarnas personliga hemsidor (länkar nedan).

Kontaktpersoner

Iain Cameron
Rebecca Thorburn Stern
Inger Österdahl

Forskare

Svea Andersson, doktorand
Maria Bexelius, doktorand
Kirsten Bowman, doktorand
Iain Cameron, professor
Martin Dawidowicz, universitetslektor
Steffen Hindelang, professor
Innocent Musonera, doktorand
Olle Mårsäter, universitetslektor
Kalo Orfali, doktorand
Rebecca Thorburn Stern, professor
Ausra Padskocimaite, doktorand
Inger Österdahl, professor