Tim Holappa

Universitetslektor i förvaltningsrätt, med inriktning på socialrätt vid Juridiska institutionen; Professorer, lärare, forskare

Telefon:
018-471 76 49
Mobiltelefon:
073-469 78 37
E-post:
tim.holappa@jur.uu.se
Besöksadress:
Trädgårdsgatan 1, Trädgårdsgatan 20
Postadress:
Box 512
751 20 UPPSALA

Kort presentation

Jag är jur. dr i offentlig rätt och universitetslektor i förvaltningsrätt med inriktning mot socialrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Jag forskar primärt om rättsliga frågor kopplade till det nationella förverkligandet av sociala och ekonomiska mänskliga rättigheter samt barns rättigheter. Jag har bland annat behandlat frågor om rätten till bostad, barns rätt till skälig levnadsstandard, barns rättigheter i stadsplanering och samhällets skydd mot att barn far illa.

Biografi

Jag disputerade i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet 2023 och är sedan 2025 universitetslektor i förvaltningsrätt med inriktning mot socialrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

Min forskning är primärt inriktad om rättsliga frågor kopplade till det nationella förverkligandet av sociala och ekonomiska mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter. Jag har bland annat behandlat frågor om rätten till bostad, barns rätt till skälig levnadsstandard, barns rättigheter i stadsplanering och samhällets skydd mot att barn far illa.

Jag undervisar primärt i förvaltningsrätt och socialrätt på Terminskurs 6 på juristprogrammet samt i juridik på socionomprogrammet. Jag är tillsammans med docent Daniel Hedlund kursföreståndare för kurserna Rätt och socialt arbete ­– Introduktionskurs samt Rätt och socialt arbete ­– Socialrätt som är obligatoriska kurser på socionomprogrammet.

Forskning

Min forskning rör sig inom flera delar av förvaltningsrätten och jag har i mina studier tagit mig an rättsliga frågor med olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Utöver traditionell rättsvetenskaplig (rättsdogmatisk) forskning har jag vid flertalet tillfället använt empiriska metoder i mina studier.

För tillfället är jag delaktig i tre forskningsprojekt. Det första av dessa rör gränslandet mellan barns rätt till skälig levnadsstandard och den sociala barnavården och handlar om hur socialtjänsten bör hantera barnfattigdom och genomförs tillsammans med docent David Pålsson, professor Stefan Wiklund och professor Pernilla Leviner (samtliga Stockholms universitet). Det andra handlar om den rättsliga regleringen avseende barns lekmiljöer där jag analyserar det svenska regelverket i ljuset av barnkonventionen. Det tredje nyligen påbörjade projektet handlar om socialtjänstens ansvar för barn i ekonomisk utsatthet.

Intresset för det nationella förverkligandet av sociala och ekonomiska mänskliga rättigheter avspeglas inte minst i min doktorsavhandling, Rätten till bostad i det sociala skyddsnätet: En rättsvetenskaplig studie om enskildas rättigheter och det allmännas ansvar (Juridiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, 2023). I avhandlingen tar jag avstamp i vad rätten till bostad innebär som mänsklig rättighet och i den offentligrättsliga kontext som denna rättighet förverkligas igenom i rättslig mening i Sverige. Fokus i avhandlingen ligger på en analys av förverkligandet av rätten till bostad i det nationella sociala skyddsnätet. Detta nationella regelverk spänner över frågor som rör socialförsäkringsrätt, kommunalrätt och socialtjänstens ansvar. Metodologiskt utgår jag i avhandlingen från Kaarlo Tuoris teori om den kritiska rättspositivismen. Avhandlingen är huvudsakligen rättsdogmatisk men i avhandlingen görs även nedslag genom att även riktlinjer samt akter, utredningar och beslut från två kommuner studeras.

Rätten till bostad har jag berört även i andra publikationer, exempelvis kapitlet Rätten till bostad, Sverige och folkrätten – en rättslig kommentar som samförfattats med professor Anna-Sara Lind (och publicerats i Bengtsson, Bo, Holdo, Markus & Holmqvist, Emma, Allas rätt till bostad: Marknadens begränsningar och samhällets ansvar, Daidalos, 2022, s. 37–52). Därutöver har jag också behandlat barns rätt till bostad i artikeln From Parental Responsibility to State Action: Non-Discrimination as a Driving Force to Ensure the Right to Adequate Housing for Every Child, International Journal of Children's Rights, Vol. 33, nr 4, s. 834-858.

Barns rätt till skälig levnadsstandard är ett tema som jag återkommit till flera gånger. Resultaten av dessa studier har publicerats i ett antal publikationer, bland annat kapitlet Barns rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (publicerad i Karin Åhman, Pernilla Leviner & Kavot Zillén (red.), Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2020, s. 200–221) samt artiklarna Barns villkorade rätt till skälig levnadsstandard – om rättsligt osynliggörande av barn i ärenden om ekonomiskt bistånd (Förvaltningsrättslig tidskrift 2022 2, maj 2022 s. 239–264), Child Rights without Substance? – Swedish Public Welfare and the Invisibility of Children in Economic Support Cases (i Adami, Rebecca, Kaldal, Anna & Aspán, Margareta (red.) (2023). The Rights of the Child: Legal, Political and Ethical Challenges, Brill) samt Fattigdom, social barnavård och barns rättigheter – en rättsvetenskaplig analys (Socialvetenskaplig tidskrift, 31(3-4), s. 317–335) som samtliga samförfattats med professor Pernilla Leviner (Stockholms universitet).

Under 2024–2025 bedrev jag ett postdoktorprojekt vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH. Projektet syftade till att bidra med kunskap om barnkonventionens betydelse för planläggning enligt plan- och bygglagen. I projektet genomförde jag tre delstudier. Den först delstudien var en rättsdogmatisk studie av förhållandet mellan barnkonventionen som svensk lag och plan- och bygglagen (se Barns rättigheter i fysisk planering. Om förhållandet mellan barnkonventionen och plan- och bygglagen, Juridisk tidskrift, Nr 4 2024/25). Den andra delstudien utgjordes av en komparativrättslig studie där den rättsliga regleringen avseende barns rättigheter i fysisk planering i Sverige och Norge jämfördes (se Barns rättigheter i svensk och norsk planeringslagstiftning – en komparativ studie, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2/2025). Den tredje delstudien var en kvalitativ empirisk studie av hur 15 kommuner beaktar barns rättigheter i detaljplanering. Projektets genomförande och resultat finns sammanfattade i en rapport (Mot ett barnrättsperspektiv i fysisk planering: En rättsvetenskaplig studie om barnkonventionen vid planläggning enligt plan- och bygglagen, KTH, 2025).

Under 2025 var jag tillsammans med biträdande universitetslektor Emelie Kankaanpää Thell och professor Pernilla Leviner redaktör för antologin Barnkonventionen i svensk rätt: Genomslag i lagstiftning och rättstillämpning (Norstedts Juridik, 2025). I antologin diskuterar 18 rättsvetenskapliga forskare barnkonventionens genomslag i svensk rätt fem år efter inkorporeringen. Utöver att vara redaktör bidrar jag i boken med kapitlet Laglighetsprövning som ett medel för att genomdriva barns rättigheter som jag skrivit tillsammans med universitetslektor Åsa Örnberg (Stockholms universitet). I kapitlet undersöker vi hur barnkonventionen bör beaktas i mål om laglighetsprövning (dvs. mål där kommunala besluts laglighet ifrågasatts av en kommunmedlem).

Jag är också tillsammans med docent Therése Fridström Montoya redaktör för den femte reviderade upplagan av boken Juridik för socialt arbete (Gleerups, 2025). Jag bidrar också i boken med ett kapitel om ekonomiskt bistånd.

Jag har vid flera tillfällen också publicerat rättsfallskommentarer, debattartiklar samt andra populärvetenskapliga alster. Se bland annat Om socialnämndens olika roller som biståndsgivare och hyresvärd – En kommentar till JO:s beslut den 18 maj 2017, dnr 416-2016 (Nordisk socialrättslig tidskrift nr 17–18.2018), Motstridiga utvecklingsspår i regleringen av svensk socialtjänst – reflektioner i ljuset av förslaget om ny socialtjänstlag (Nordisk socialrättslig tidskrift nr 41–42.2025), Hur trångbott är skäligt? – En kommentar till ändringen av Socialstyrelsens allmänna råd avseende trångboddhet (samförfattat med doktorand Matilda Sandberg, Nordisk socialrättslig tidskrift nr 35–36.2023), HFD 2021 ref. 46. Om ansvarig kommun enligt socialtjänstlagen efter att mottagande av nyanländ skett genom tillhandahållande av bostad i en annan kommun (Förvaltningsrättslig tidskrift, nr 2/2022), Barns rätt till bostad: om det sociala skyddsnätets gränser och behovet att ta barns rätt på allvar (Barnrättsbloggen, 2024), Barnkonventionen och ekonomiskt utsatta barn (Barnrättsbloggen, 2020) samt Glöm inte barnen – om bosättningslagens konsekvenser för barnfamiljers boende (Barnrättsbloggen, 2018).

Tim Holappa

Publikationer

Urval av publikationer

Senaste publikationer

Alla publikationer

Artiklar i tidskrift

Doktorsavhandlingar, monografi

Kapitel i böcker, delar av antologi

Rapporter

Samlingsverk (redaktörskap)

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin