Jacob Orrje

Kort presentation

Akademiska meriter: FD, docent i idéhistoria.

Mitt forskningsfokus är digital historia och tidigmodern kunskapshistoria. Inom projektet "Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier" leder jag en grupp forskare som med hjälp av digitala metoder studerar svenska bergskollegiums studieresor 1691–1826. I projektet "Taget till protokollen" (förlagt vid vid Kungliga vetenskapsakademien) leder jag arbetet med att digitalisera och annotera akademiens historiska protokoll.

Nyckelord

• digital humanities
• cultural history of science
• early modern history
• eighteenth century
• global history
• digital history
• handwritten text recognition (htr)

Biografi

I min forskning undersöker jag tidigmodern kunskap från kulturella och sociala perspektiv. Mitt huvudsakliga forskningsintresse är praktisk matematik och kunskapsproduktion i kontexter utanför universitet och akademier, till exempel i vardagen, i den framväxande statsapparaten och i handel. Eftersom jag har en bakgrund inom informationsteknologi, är jag även intresserad av hur vi kan använda digitala metoder för att förstå tidigmodern historia på nya sätt. Specifikt är jag intresserad av maskininlärningsbaserade metoder för transkribering av tryckt och handskriven historisk text, och hur dessa kan förändra vårt förhållande till äldre historiska källor.

För nuvarande är jag anställd som universitetslektor vid Historiska institutionen, samt som digital vetenskapshistoriker vid Centrum för vetenskapshistoria vid Kungliga vetenskapsakademien.

Jag disputerade vid Uppsala universitet 2015 och var verksam som forskare och lärare vid institutionen för idéhistoria mellan 2015–16 and 2019-25. Mellan 2016–19 var jag aktiv som postdoktor i kulturhistoria vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Från 2021 har jag även varit anställd på deltid vid Kungliga vetenskapsakademien.

Forskning

Sedan januari 2022 är jag projektledare för projektet "Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier". Inom projektet använder vi nya digitala metoder – så som handwritten text recognition (HTR) och deep mapping – för att studera Bergskollegium, med syftet att klarlägga och förstå den förindustriella gruv- och metallnäringens geografi och förstå de sätt på vilka kollegiets tjänstemän samlade in ny kunskap under sina resor.

Mellan 2019-23 bedrev jag projektet "Upplysningens handelsmän". Inom detta projekt undersökte jag hur köpmän i regionen kring Nord- och Östersjön under 1700-talet tillhandahöll en logistisk infrastruktur för utbyte av lärd kunskap, och genom vilken exempelvis brev, böcker och instrument cirkulerade i regionen.

Jag har tidigare även studerat den roll som svenska kyrkan i London hade som en kontaktzon för utbyte av engelsk-svensk lärd kunskap, samt hur så kallade go-betweens med en lojalitet till en mångfald tidigmoderna stater diskuterades i svenska reseberättelser från London från 1700-talet.

Min avhandling (Mechanicus. Performing an early modern persona, 2015) analyserar tidigmodern mekanik som ett sätt för unga män att formas till, och att presentera sig själva som, dygdiga och nyttiga undersåtar.