Louise Berglund

Kort presentation

Universitetslektor i historia, särskilt medeltidshistoria. Forskar om senmedeltidens politiska och religiösa historia, och om den tidiga kvinnorörelsens historiebruk. Jag undervisar på alla nivåer, från A-nivå till forskarutbildning, och har ett stort intresse för pedagogisk praktik och historieförmedling.

Jag är pedagogisk mentor.

https://orcid.org/

0000-0002-4171-4013

Biografi

Jag disputerade i historia Uppsala 2003, och blev docent i historia vid Örebro universitet 2015. År 2014 blev jag Särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet. Från 1 juli 2017 är jag lektor i historia, särskilt medeltidshistoria, vid Uppsala universitet.

Mitt nya forskningsprojekt För att rätt lära känna sig själv. Demokrati och kvinnors inkludering i historieskrivning bedrivs 2025-2027 inom forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning.

Jag arbetar med mitt forskningsprojekt Lysande damer: Birgittinska modeller för auktoritet och kvinnligt regentskap under senmedeltiden. Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond 2015-2017 (https://www.rj.se/anslag/2014/lysande-damer-birgittinska-modeller-for-auktoritet-och-kvinnligt-regentskap-under-senmedeltiden.-/ ). Under denna tid har jag varit gästforskare vid Saxo-institutet, Köpenhamn, vid Somerville College, Oxford, vid Institut d'Études Médiévales, Louvain-la-Neuve, och vid Svenska institutet i Paris.

Min forskning behandlar främst politisk och religiös makt under medeltiden och tiden omedelbart efter reformationen utifrån analytiska begrepp som genus, makt, auktoritet och mediering. Mitt andra forskningsintresse kretsar kring den tidiga kvinnorörelsen och dess normer för kvinnors bildning, utbildning och historieskrivning, från 1850-talet till omkring 1920.

Jag har bidragit med ett kapitel i läroboken En samtidig världshistoria, och skrivit Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod tillsammans med Agneta Ney. Båda böckerna är utgivna på Studentlitteratur.

Min undervisning omfattar alla kronologiska perioder samt kurser i teori och metod och handledning. Jag har undervisat vid universiteten i Uppsala och Örebro, vid högskolorna i Falun och Östersund, och vid Chinese University of Hong Kong.

Jag handleder på alla nivåer. Följande doktorander har jag handlett till disputation:

John Ansell Edman, Maktens tal och talets makt: Kunglig maktlegitimering i Erik XIV:s och Johan III:s tid, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia 271, 2021. (Biträdande handledare)

Michael Otto, The Mental Urbanisation of the North: Storyworlds and Scandinavian Cities, c. 1000–1250, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia 280, 2025. (Huvudhandledare)

Forskning

För att rätt lära känna sig själv. Demokrati och kvinnors inkludering i historieskrivning.

Projketet bedrivs inom Uppsala universitets forskningsprogram Demokrati och högre utbildning (DOHU), 2025-2027. Här kommer jag att analysera hur kvinnors inkludering i historieämnet har diskuterats som en demokrati- och jämställdhetsfråga sedan 1800-talets mitt.

Lysande damer: Birgittinska modeller för auktoritet och kvinnligt regentskap under senmedeltiden.

Vilken tillgång hade kvinnor till den politiska makten under senmedeltiden? Detta projekt avser att kasta nytt ljus över denna fråga. Makt och auktoritet kommer att diskuteras med hjälp av en analys av fyra kvinnor, vars liv korsades på många sätt. Under senmedeltiden utvecklades nya modeller för kvinnlig auktoritet, och en av de främsta i den processen var heliga Birgitta. Hennes egna strategier kommer att analyseras i relation till trettonhundratalets ändrade andaktspraktiker. Tre drottningar, Blanka av Namur (c. 1320-1363), Margareta (1353-1412) och Filippa (c. 1394-1430) analyseras som sekulära representanter för kvinnlig auktoritet och regentskap. De representerar utvecklingen av nya auktoritetsmönster för drottningar. Det kommer att ge nya perspektiv på hur auktoritet och regentskap korsade varandra inom de nordiska rikena vid denna tid. Jag kommer att integrera studiet av drottningskap i en analys av förändrad kvinnlig auktoritet på den ideologiska nivån samt i samtida förändringar i förhandling och kommunikation. Projektet kommer att använda sig av ett rikt källmaterial, som de många bevarade medeltidsdiplomen, krönikor, böcker och materiell kultur. Resultatet ska bli en ny förståelse av hur auktoritet, drottningars handlande och genus kan förstås i den konfliktfyllda period som är känd som Kalmarunionen.

Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond, inom stödformen RJ Sabbatical, 2015-2017.