Minskad användning av antibiotika påverkade inte resistenta bakterier

I studien, som genomfördes i Kronobergs län, skar man under två års tid kraftigt ner på användningen av trimetoprim, som är ett vanligt antibiotika för behandling av urinvägsinfektion.

- Man har länge hoppats att resistensutvecklingen skulle kunna stoppas eller vändas genom en minskad antibiotikaanvändning. Rent teoretiskt skulle detta vara möjligt eftersom resistenta bakterier ofta har en svaghet, så kallad biologisk kostnad, som gör dem underlägsna i konkurrensen med de normala bakterierna om antibiotika avlägsnas från miljön, förklarar Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet.

Men resultaten, som presenteras 1 april vid den årliga Europeiska konferensen för klinisk mikrobiologi och infektionssjukdomar i München, visar att bakterierna inte påverkades nämnvärt. Trots att man lyckades minska antibiotikaanvändningen med hela 85 procent under de två åren hade det ur behandlingssynpunkt ingen användbar effekt på resistensen, varken hos den bakterie som orsakar majoriteten av alla urinvägsinfektioner eller hos andra undersökta bakterier.

Enligt forskarna finns det flera tänkbara anledningar till att bakteriernas resistens inte påverkades. En möjlighet är att den biologiska kostnaden för de resistenta bakterierna är antingen obefintlig eller så pass liten att en mycket längre period skulle behövas för att ge önskad effekt. Det kan också hända att den resistenta bakterien var resistent även mot andra vanliga läkemedel, och att detta påverkade resultaten.

Oavsett om en eller båda av dessa förklaringar är riktiga visar studien att vi inte kan räkna med att snabbt lösa problemet med antibiotikaresistens ens om vi minskar användningen av antibiotika mycket drastiskt.

- Resultatet understryker hur viktigt det är att vi skärper våra strategier för användningen av de här viktiga läkemedlen, för att inte ytterligare öka resistensen hos bakterier, säger Dan Andersson.