Kemipriset till forskning om ribosomer

Årets Nobelpris i kemi belönar studier av en av livets mest grundläggande processer: när ribosomer omvandlar informationen i DNA till liv. Ribosomer tillverkar proteiner, som i sin tur sköter kemin i alla levande organismer. De belönade forskarna har visat hur ribosomen ser ut och fungerar på atomnivå. Alla tre har arbetat med en metod som kallas röntgenkristallografi. Med hjälp av den har de kartlagt positionen för var och en av de hundratusentals atomer som bygger upp ribosomen.

Enligt Gerhart Wagner, professor i prokaryot mikrobiologi vid Uppsala universitet, kommer priset inte oväntat. Området ribosomens struktur och funktion har länge funnits med i spekulationerna. Och den upptäckt som de tre pristagarna Ramakrishnan, Steitz och Yonath har gjort är utan tvekan av stor betydelse.

- De högupplösta strukturerna av ribosomunderenheterna har från första början öppnat upp för många studier om hur maskineriets kuggar fungerar i molekylär detalj.  Dessutom förstår man nu bättre hur ribosomen kan åstadkomma den noggrannhet i avläsningen av den genetiska koden, som behövs för att få till funktionsdugliga, felfria proteiner, säger han.

- Dessutom är bakterieribosomer angreppspunkten för många antibiotika. Det finns därför hopp om att strukturella och funktionella studier av ribosomer kan bidra till utvecklingen av välbehövliga nya antibiotika.

Inuti varje cell, i varje levande varelse finns DNA-molekyler. De innehåller ritningen för hur en människa, en växt eller en bakterie ska se ut och fungera. Men DNA-molekylen är passiv. Utifrån informationen i DNA bygger ribosomen proteiner: syretransporterande hemoglobin, immunförsvarets antikroppar, hormoner som insulin, hudens kollagen eller sockernedbrytande enzymer. Det finns tiotusentals proteiner i kroppen med olika form och funktion. De bygger och styr livet på kemisk nivå.

Kunskapen om ribosomen är viktig för den vetenskapliga förståelsen av liv. Kunskapen kan också komma mänskligheten till omedelbar nytta; många av dagens antibiotika botar olika sjukdomar eftersom de specifikt slår ut bakterieribosomers funktion. Utan fungerande ribosomer överlever inte bakterierna. Därför är ribosomerna viktiga mål vid utvecklingen av nya antibiotika.

Årets tre Nobelpristagare har alla tagit fram tredimensionella modeller som visar hur olika antibiotika fäster vid ribosomen. Dessa används nu av forskare för att ta fram nya antibiotika. Kunskapen kan därför direkt bidra till att rädda liv och minska lidande. Forskaren Maria Selmer vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet, arbetade i Venkatraman Ramakrishnans lab 2002-2006 och publicerar inom kort en artikel i Science tillsammans med honom och en rad andra kollegor.

- Han är en fantastisk person och gruppledare, som stimulerar sina medarbetare att gora sitt absolut bästa. Han har formågan att glädjas över små såväl som stora framsteg, vilket jag tror är mycket viktigt för att få gruppen att trivas när man jobbar med svåra och riskabla projekt. Det var en mycket positiv erfarenhet att jobba hos honom och jag gratulerar honom varmt till priset, säger hon.

Mer om pristagarna och priset på Nobelorganisationens webbplats.