Kommentar:"Ny lärarutbildning - ett steg framåt eller bakåt?"
Förslaget till ny lärarutbildning innebär att dagens gemensamma lärarexamen ersätts med fyra: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. - En fråga man kan ställa sig är om det är ett steg framåt eller bakåt med en sådan uppdelning; att exempelvis lyfta ut förskollärarutbildningen samt i detalj styra upp innehållet i fyra examina, säger Caroline Liberg, dekanus för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Det är inga riktigt stora förändringar i den nu lagda propositionen om ny lärarutbildning jämfört med den tidigare utredningen - men där finns frågetecken, menar Caroline Liberg.
Till exempel så föreslår regeringen att varje enskilt universitet och högskola redan nu i vår måste söka examenstillstånd hos Högskoleverket – för alla examina och för specifika inriktningar, ämnen eller ämnesområden.
- Vilket underlag från universitetet krävs för denna prövning, frågar man sig? Det är en grundläggande fråga för oss och något vi snabbt måste få information om.
Lärarutbildningen - alltid styrd
I förslaget ligger också att utbildningarna ska anpassas till undervisning i olika årskurser och utrymmet för ämnesstudier ska öka för alla kategorier av lärare.
- Att lyfta ut förskollärarutbildningen är möjligtvis att ta ett steg tillbaka och stämmer inte med att man samtidigt strävar mot en större samverkan mellan förskola och skola. Regeringen förklarar det med att man vill stärka förskollärarnas identitet men det är en grumlig förklaring.
Caroline Liberg anser att lärarutbildningen alltid varit utsatt för politisk styrning och att det inte finns något utbildningsprogram inom universitetet som är så detaljreglerat som lärarutbildningen.
Nu tycks styrningen bli ännu starkare; dels genom en tydlig uppdelning av examen, dels genom att fasta ämneskombinationer införs för ämneslärarna. Positivt är dock att man tydligt anger att alla lärare mot de tidigare skolåren ska ha ämneskunskaper i svenska, matematik och engelska.
Ingen nyhet för Uppsala
- I Uppsala har vi sedan länge haft svenska och matematik som en obligatorisk del, så för oss är det ingen nyhet. Men rent principiellt så är jag mycket tveksam till att ha en alltför hård styrning av ämneskombinationer. Det ska vara grundat i vilka behov som finns i den framtida skolan. Det övergripande målet är ju att utbilda för framtiden, precis som för andra utbildningsprogram.
I den tidigare utredningen om lärarutbildningen så lyftes frågan om ämnesdidaktikens plats i lärarutbildningen. Det finns inte med på samma tydliga sätt i den nu lagda propositionen, till dekanus besvikelse.
Den så kallade ”utbildningsvetenskapliga kärnan” inom lärarutbildningen ska ge studenterna kunskap om exempelvis bedömning och betygssättning, ledarskap och konflikthantering. Det är centrala områden som en del kritiker har ansett haft för liten plats i dagens utbildning.
- Kärnan föreslås nu få mindre utrymme – två terminer – men i praktiken innebär det faktiskt ingen minskning, eftersom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och examensarbetet inte längre räknas in i kärnan.
Lämplighetsprov - en intressant fråga
Förslaget att införa lämplighetsprov för blivande lärarstudenter ska enligt propositionen utredas ytterligare och det visar, menar dekanus, att regeringen tar det på allvar. Antagning ska dock ske via betygen, därefter lämplighetstest. Sådana test finns ju för andra utbildningar i landet och i utlandet även för lärarstudenter. Men att testa flera tusen sökande varje år tar tid och kostar pengar. Frågan är om det ska bekostas av utbildningsmedlen eller om särskilda medel tillkommer.
- Det är definitivt ett intressant förslag med det behöver utredas mer, säger Caroline Liberg. Det väsentliga är att vi får de allra bästa studenterna till ett lands viktigaste yrke; läraryrket.
Kontakt: Caroline Liberg, dekanus, mobil 070-425 00 44
Thord Österberg, utbildningsledare, tel 018-471 19 01, mobil 070-52 12 608
Gunilla Sthyr