Döva får hörseln tillbaka

Helge Rask Andersen har tillsammans med Kristian Pfaller vid det medicinska universitetet i Innsbruck tagit fram en unik bild av ett mänskligt inneröra.

Helge Rask Andersen har tillsammans med Kristian Pfaller vid det medicinska universitetet i Innsbruck tagit fram en unik bild av ett mänskligt inneröra.

Med hjälp av olika typer av implantat kan många döva idag få åtminstone delar av hörseln tillbaka. Det går att ersätta skadade hårceller i hörselsnäckan med en elektronisk mottagare. Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala är ensamma i Norden med metoden att sätta in en liten elektronisk platta direkt på hjärnstammen.


Hörseln är det enda sinne som kan återställas på konstgjord väg.
– Det är en enorm landvinning för medicinen att man kan ersätta ett sinne, säger Helge Rask-Andersen, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i experimentell otologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper.

Det mest avancerade implantatet är ett så kallat hjärnstamsimplantat, som framför allt används till patienter som tidigare hört bra, men fått hörselnerven skadad, till exempel i samband med tumörer på hörselnerverna.

– Tack vare ett nära samarbete mellan neuro- och öronkirurgerna på Akademiska sjukhuset kan vi samtidigt ta bort tumören och placera implantatet direkt mot hörselkärnan på hjärnstammen, säger Helge Rask-Andersen, som var först i Europa med att sätta in hjärnstamsimplantat.
– En av våra patienter har fått tillbaka så mycket hörsel att hon kan prata i telefon, vilket ingen hade väntat sig, säger han.

Ett par patienter per år genomgår en sådan operation. Betydligt vanligare är cochleaimplantat, som hjälper patienter vars dövhet beror på att hårcellerna i hörselsnäckan förtvinar. Det kan antingen vara en medfödd skada eller något som uppstår senare i livet.

I dag mäter man hörseln på nyfödda och sätter in dubbelsidiga implantat på alla barn som föds döva.
– De barnen får ofta tillräckligt bra hörsel för att kunna gå i en vanlig klass, berättar Helge Rask-Andersen.

I januari 2009 opererades det första barnet med hjärnstamsimplantat. Barnet saknade hörselnerv och kunde inte opereras med cochleaimplantat. Barnet var två år vid operationen och helt dövt sedan födelsen och hade därför inte utvecklat något språk, vilket normalt tar två-tre år att utveckla, men redan nu kan barnet säga några ord.
- Allt ser bra ut hittills, säger Helge Rask-Andersen.

Läs mer:

Forskning inom öron, näsa, hals

Kirurgisk vetenskap omfattar forskning inom den klassiska allmänkirurgin som exempelvis kolorektal kirurgi, endokrinkirurgi och kärlkirurgi. Till de nyare områdena hör bland annat urologisk kirurgi, thoraxkirurgi, neurokirurgi och transplantationskirurgi.

Om kirurgisk vetenskap

Anna Malmberg

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin