Världens största neutrinodetektor färdigbyggd på Sydpolen
Bildtext
Den 18 december slutförde en internationell forskargrupp byggandet av IceCube, världens största neutrinodetektor djupt begraven i isen på den geografiska Sydpolen. Detta följer efter ett decennium av planering, utveckling och omfattande tester, bland annat av forskare vid universiteten i Stockholm och Uppsala.
Den en kubikkilometer stora detektorn mäter flödet av neutriner, partiklar som nästan helt saknar massa, genom inlandsisen på Sydpolen. Forskarna har under sju år borrat 86 hål i isen med en egenutvecklad varmvattensborr som kan nå 2 500 meters djup på mindre än två dagar. I varje hål placeras 60 ljussensorer, känsliga för det svaga ljus som alstras då partiklar från neutrinoreaktioner färdas genom den mörka men glasklara isen två kilometer under forskningsstationen. Den totala vikten av detektorn är cirka en miljard ton.
- Det första målet med IceCube är att mäta neutrinoflöden från objekt utanför solsystemet och på så sätt lära oss mer om dem, säger Olga Botner, professor vid Uppsala universitet och engagerad i projektet sedan 90-talet.
- Vi vet att neutriner finns överallt i universum, men det är först med IceCube som vi kan hoppas att göra astronomiska observationer.
Uppskattningsvis strömmar det hundra tusen miljarder neutriner genom våra kroppar, varje sekund. Men nästan alla går rakt igenom utan att något sker, och man kan bara räkna med att verkligen träffas av en eller två neutriner under hela sin livstid. Den här låga reaktionssannolikheten är en anledning till att neutrinodetektorer måste vara så stora; IceCube kan varje år registrera tiotusentals neutriner från reaktioner i jordens atmosfär.
IceCube är ett internationellt projekt med centrum vid University of Wisconsin i USA, och med deltagande grupper från hela världen. Den totala kostnaden är ungefär två miljarder kronor, varav Vetenskapsrådet och Wallenbergstiftelsen har bidragit med ungefär 75 miljoner.
- Det är fantastiskt att vi har lyckats bygga en ännu bättre detektor än den vi planerade. Detta är ett internationellt forskningsprojekt vid den absoluta forskningsfronten där Sverige spelar en mycket viktig roll. Förutom att försöka upptäcka källorna för den kosmiska strålningen och undersöka universums mörka materia hoppas vi observera något helt oväntat, säger Per-Olof Hulth, professor vid Stockholms universitet, som har varit med från början.
Anneli Waara