Spännande upptäckt om människans uppkomst
Bildtext
En stor evolutionsbiologisk studie, utförd av bland annat forskare vid Uppsala universitet, visar nu vad som har drivit fram utvecklingen av nya livsformer. Studien visar också hur en så pass komplex livsform som människan har kunnat uppstå. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
Genom att titta på och jämföra arvsmassan från människa, mus, ko och två typer av fiskar har forskarna kunnat se generella mönster i vad som har gett upphov till nya livsformer vid olika tidsperioder. Man har även hittat vad som ligger bakom utvecklingen av däggdjurens utveckling och mångfald.
I den tidsperiod när däggdjuren utvecklades, under cirka 100 miljoner år, så visar det sig att gener som styr signaler mellan celler var av stor betydelse. Gener som förändrar proteinerna och som gör att andra molekyler som socker eller fosfor kopplas på proteinerna var också viktiga. Dessa resultat kom som en överraskning för forskargruppen.
– Att det här var så viktigt evolutionärt för oss människor visste vi inte riktigt, så det är en mycket spännande upptäckt som kan få stor betydelse för framtida forskning, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, och en forskarna bakom studien.
Det som gör människan till komplexa organismer är alltså inte bara hur våra organ anläggs och utvecklas, utan även de signaler och avancerade modifieringar av proteiner som sker i vår kropp. Komplexiteten hos människan, med många organ som fungerar tillsammans och en avancerad hjärna, har naturen alltså löst med effektiva signalvägar och fler proteinmodifieringar. Det här, menar Kerstin Lindblad-Toh, pekar på att man framöver kanske borde titta mer på exempelvis proteinmodifieringar för att förstå vad som gör oss till fungerande människor/organismer.
– Det här kommer även att ge oss viktig information om hur det evolutionära trycket påverkar uppkomst av sjukdomar, och då inte bara vilka proteiner som är involverade, utan även vilka proteinmodifieringar som krävs för en normal funktion.
För mer information, vänligen kontakta:
Professor Kerstin Lindblad-Toh, Director för SciLifeLab i Uppsala
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
Tel: 018-471 43 86, e-post: kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Referens: Lowe C et. al. Three priods of regulatory innovation during vertebrate evolution, Science vol 333, 19 aug 2011
Linda Koffmar