”Nobelpriset i medicin lyfter fram grundforskningen”
Bildtext
- Naturligtvis tycker jag det är jätteroligt att immunologi-upptäckter uppmärksammas. Båda områdena är viktiga och intressanta, säger Birgitta Heyman, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, vid Uppsala universitet.
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin delas med ena hälften gemensamt till amerikanen Bruce A. Beutler och fransmannen Jules A. Hoffmann för deras upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet. Den andra hälften av Nobelpriset går till amerikanen Ralph M. Steinman, för hans upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet.
- Dendritiska celler medverkar i många immunologiska processer och är bland annat den celltyp som allra effektivast aktiverar T-lymfocyter, kommenterar Birgitta Heyman.
Hon berättar att dendritiska cellers funktioner studeras av många forskargrupper, även flera i Uppsala: Anna Lobell på medicinska vetenskaper studerar deras roll i autoimmuna sjukdomar, Thomas Tötterman m fl på klinisk immunologi försöker använda cellerna i genterapi och på IMBIM har hennes egen forskargrupp samt Frida Henningssons och Jenny Hallgrens grupper undersökt deras roll i allergier. Kanske finns ännu fler exempel från Uppsala.
Den andra delen av Nobelpriset gick till upptäckten av det så kallade medfödda immunsvaret och toll-lika-receptorer (TLR).
- Det är en konceptuellt mycket intressant upptäckt som förklarar hur vi snabbt kan försvara oss mot främmande organismer.
Dessa receptorer finns på våra immunceller och känner igen "universella" strukturer på patogener (virus och bakterier). Eftersom dessa strukturer finns på många olika patogener kan ett fåtal olika TLRs klara av att ge oss ett bra första försvar mot många sjukdomsalstrare. Därefter hinner det mer komplicerade ”förvärvade immunsvaret” också agera. Det tar några dagar på sig, men är sedan mycket effektivt och precist och kan känna igen många fler strukturer än TLRs.
Birgitta Heyman berättar att TLRs först upptäcktes i bananflugor och då kallades toll-receptorer. Sedan fann man att även däggdjur hade liknande receptorer och dessa benämndes då toll-lika receptorer.
- Det illustrerar hur viktigt det är att förutsättningslöst studera biologiska system. Ingen kunde på förhand ha gissat att studier av bananflugor skulle ge en så viktig pusselbit också till människans immunsystem. Alltför ofta hör man att vi måste ägna oss åt mer tillämpad forskning, därför att grundforskning ligger alltför långt från verkligheten och inte alltid kommer till nytta.
- Årets nobelpris är ett lysande exempel på att man kan göra väldigt nyttiga fynd genom grundforskning – och man vet ju aldrig innan när ett banbrytande fynd görs.
Gunilla Sthyr