PMS-problem före graviditeten ökar risken för förlossningsdepression
I Sverige drabbas över 10 000 kvinnor av förlossningsdepression varje år. I en avhandling från Uppsala universitet har läkaren Sara Sylvén sett att kvinnor som lidit av PMS innan sin graviditet löper större risk än andra att drabbas. Hon har också sett att ju högre nivåer av hormonet Leptin en kvinna har desto lägre är chansen att insjukna i förlossningsdepression.
Postpartumdepression (som i dagligt tal kallas förlossningsdepression) drabbar 10-20 procent av alla nyförlösta kvinnor. I sin avhandling har Sara Sylvén bland annat studerat risken för postpartumdepression i förhållande till hormonet Leptin, som bildas i fettväv och är involverat i bland annat reglering av matintag. Efter analyser av hormonet fann hon att det verkar skydda mot postpartumdepression, det vill säga ju högre nivåer av Leptin kvinnan har, desto lägre är risken att insjukna. Detta är första gången som ett sådant samband publicerats i den vetenskapliga litteraturen.
Det är känt sedan tidigare att kvinnor som väntar flickbebisar har högre leptinnivåer under graviditeten. Fynden i artikeln stämmer därför väl överens med ett annat delarbete i avhandlingen som väckte medialt intresse då det publicerades i en vetenskaplig tidskrift. I den studien fann Sara Sylvén att pojkmammor hade mer depressiva symptom än flickmammor den första veckan efter förlossningen.
Sara Sylvéns resultat visar också att kvinnor som har haft premenstruella symptom (PMS) före den aktuella graviditeten har högre risk för att utveckla postpartumdepression. Detta samband har kunnat anas i tidigare studier, men i Sara Sylvéns aktuella avhandling har hon dessutom kunnat påvisa ett samband mellan depressiva symptom, premenstruella symptom och hur många barn kvinnan har.
- Det visade sig att förstföderskor inte hade någon koppling mellan depression och PMS, medan omföderskor med PMS mådde mycket sämre efter förlossningen, berättar Sara Sylvén.
Sammantaget visar avhandlingen att postpartumdepression är en vanlig åkomma, som sannolikt har många orsaker. Förhoppningen är att avhandlingen kan bidra till både en större förståelse för de bakomliggande mekanismerna, och att fynden kan vara till hjälp för vårdpersonal som arbetar med nyförlösta kvinnor. Det är nämligen känt sedan länge att vården endast upptäcker en liten andel av kvinnor med förlossningsdepression.
Alla fyra delarbeten i avhandlingen bygger på en studie, UPPSAT, där samtliga kvinnor som under ett års tid förlöstes vid förlossningsavdelningen på Akademiska sjukhuset, Uppsala, tillfrågades om de ville delta i en studie om psykisk hälsa efter barnafödande.
Efter sin disputation kommer Sara Sylvén att fortsätta forska. Bland annat kommer hon att titta på ytterligare data från UPPSAT-studien som relaterar till kvinnans partner (som i de allra flesta fall är barnets pappa). Med hjälp av dessa data kommer man alltså att kunna studera postpartumdepression hos svenska män. Både kvinnan och partnern har dessutom fyllt ett så kallat ”Bonding Questionnaire”, för att visa på anknytningen till barnet under de första sex månaderna. Tidigare studier har visat att depression hos en förälder kan störa anknytningen till barnet, och att barn till deprimerade föräldrar bland annat kan få svårt med social utveckling.
---
Läs mer
Ladda ner avhandlingen ”Biological and psychosocial aspects of postpartum depression”.
Linda Koffmar