Ny studie om koppling mellan psykisk hälsa hos mamma och barn
Bildtext
Hur påverkas barn psykiskt och emotionellt om mamman är psykiskt sjuk under och efter graviditeten? Och vad betyder miljön i livmodern i relation till andra faktorer som ärftlighet och uppväxtmiljö? Det ska forskare i Uppsala undersöka i en ny studie på drygt 5 700 barn som fötts på Akademiska sjukhuset och Norrlands universitetssjukhus.
– Syftet är att se vilken betydelse depression och annan psykisk sjukdom hos mamman under och efter en graviditet har på barnet, men också hur sjukdomen eventuellt har påverkat barnets psykoemotionella utveckling. Även ärftliga faktorer och olika miljöfaktorer kommer att vägas in. På senare år har miljöbegreppet utvidgats till att inte bara innefatta uppväxt, svåra livshändelser och socialt nätverk utan även miljön inne i livmodern, genom en process som kallas för epigenetisk modifiering, säger Alkistis Skalkidou, gynekolog på Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.
Forskarna kommer att följa upp barn till drygt 5 700 kvinnor som fött barn i Uppsala eller Umeå. Tre grupper av kvinnor ingår. Två är från Uppsala (2318 kvinnor i UPPSAT-studien 2006-2007, och 1 900 kvinnor i BASIC studien som pågår sedan 2009). Den tredje gruppen är sammansatt av 1 550 kvinnor som födde barn i Umeå 2001.
Barnen följs upp vid 1,5, 6 respektive 11-12 års ålder. Bland annat vill man se hur barnens temperament, anknytning och motorik har utvecklats, men även förmågan att tillägna och använda kunskap (kognition). Andra faktorer som kommer att utvärderas är hur negativa livshändelser, sociodemografiska faktorer och faktorer som hör samman med tiden närmast före, under och efter förlossningen, då i relation till mammans psykiska hälsa under och efter graviditeten.
– Vår förhoppning är att resultaten ska ge viktiga insikter i de komplexa mekanismer som ligger till grund för insjuknande i psykisk sjukdom, säger Alkistis Skalkidou. Vi skulle faktiskt kunna identifiera faktorer som skyddar barnet om mamman skulle insjukna i depression, för att sedan kunna utveckla konkreta förebyggande åtgärder.
Studien finansieras delvis med stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Länk till pressmeddelande från Akademiska sjukhuset.