Forskare bakom epokgörande röntgenmetoder till Uppsala

Dr Claudio Masciovecchio med sina tre döttrar.

Dr Claudio Masciovecchio med sina tre döttrar.

-Jag känner mig väldigt hedrad över att få årets Kai Siegbahnpris. Det gör mig stolt över att vara forskare och är något av en bekräftelse på att jag är på rätt spår, säger Dr. Claudio Masciovecchio från Elettra Synchotron Light Laboratory, ESLL. Måndagen den 10 september tar han emot utmärkelsen i Kai Siegbahnsalen på Ångströmlaboratoriet. I anslutning till ceremonin ger Dr Masciovecchio en föreläsning om frielektronlaserforskning.


Kai Siegbahn belönades 1981 med Nobelpriset för sin utveckling av den moderna elektronspektrometern. Idag ökar förståelsen om materiens sammansättning i stor utsträckning med hjälp av frielektronlasern. Avancerad instrumentutveckling står bakom ovärderliga upptäckter inom nya material för energi och miljö, inte minst solcellsframställning.

Som forskare i den kondenserade materiens fysik har Dr Masciovecchio lång erfarenhet av att utveckla och konstruera dessa komplexa instrument.  Till dem hör uppgraderingen av dubbel-monokromatorn för synligt ljus, SOPRA 2000, som nu finns på La Sapienza-universitetet i Rom, och ID 16, ett instrument för inelastisk röntgenstrålning på European Synchrotron Radiation Facility i Grenoble, Frankrike. Han har även utvecklat teknik för ultraviolett strålning, IUVS, och fotoelektronspektroskopi, BADElph, på ESLL i Trieste, Italien.

- Jag fick nyligen ansvaret för att designa, konstruera och driva utrustningen för frielektronlasern på Fermi @ Elettra-laboratoriet i Trieste. Lasern kommer att användas för två huvudsakliga spektroskopier, dels mesoskopisk dynamik i kondenserad materia, TIMER, dels TIMEX, en så kallad slutstation för ultrasnabba, tidsbestämda studier av materia under extrema och metastabila förhållanden. Europeiska forskningsrådet har finansierat TIMER med 1 792, 800 Euro.

Enligt Dr Masciovecchio används frielektronlasern inom många forskningsområden, bland dem biologi och nanovetenskap. Förhoppningen är att denna teknik även ska bidra till lösningen av ett av de viktigaste problemen inom den kondenserade materiens fysik: vilka systemegenskaper som bildar glas. Dock har han redan gjort betydande insatser då han lyckats utforma ett sätt att konstruera sfäriska röntgenanalysatorer, med världsrekord i energiupplösning som följd.

- Detta har gjort inelastisk röntgenspridning till en rutinmässigt använd teknik och flera instrument som använder dessa analysatorer har konstruerats runtom i världen, säger Dr Masciovecchio.   

- Mitt nästa mål är att försöka utveckla tekniker för att sondera dynamiken på längdskalor av femtosekunder-nanometer, vilket kännetecknar snabba dynamiska molekylära processer. Detta är själva kärnan i kemi och den kondenserade materiens fysik och öppnar helt nya möjligheter för utvecklingen av framtida teknik.


Pressmeddelande och program för Kai Siegbahn-ceremonin 10 september

Anneli Björkman

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin