Uppsalaforskare ska ge Vasaskeppet ny stödstruktur
Vasaskeppets styrka är mycket dålig och skrovet deformeras långsamt över tiden – en deformation som skulle kunna leda till kollaps om skeppet inte kan stöttas bättre. Det är nu klart att ett nytt stödsystem för Vasa ska tas fram. Projektet med stödsystemet drivs av forskare på Uppsala universitet i nära samarbete med Vasamuseet.
Finansieringen av projektet som ska ge Vasa en ny stödstruktur kommer dels från Uppsala universitet och Vasamuseet som tillsammans bidrar med 4.4 miljoner kronor och dels från Formas, Vinnova och Vetenskapsrådet, som bidrar med ytterligare 6 miljoner kronor. Projektet kommer bland annat att innebära kartläggning av hur träet och skeppet deformeras över tiden. Omfattande beräkningar och simuleringar kommer också att göras, för att kunna förutsäga hur skeppet kommer att röra sig i framtiden.
- Vi har redan påbörjat arbetet med ett förbättrat stödsystem för Vasa. Dels tittar vi på hur träet i Vasa beter sig över tiden när det belastas, och dels gör vi beräkningar för att kunna prediktera materialbeteendet långt in i framtiden, säger Ingela Bjurhager, biträdande lektor och projektkoordinator i stödstruktursprojektet.
- Vi vet sedan tidigare att styrkan i Vasaeken är ungefär halverad. Skeppet sjunker dessutom sakta men säkert ihop med några millilieter per år. Det kan låta lite men blir till slut till decimetrar och metrar. Skeppet klarar inte hur mycket som helst. Därför måste Vasa få ett bättre stödsystem som hindrar fortsatt deformation och fördelar lasten bättre. På så sätt förlänger vi skeppets livslängd väsentligt, säger Ingela Bjurhager.
Den nuvarande stödstrukturen är problematisk på flera sätt: Den ger upphov till höga lokala laster och stöttar på visssa ställen mot delar av skrovet som egentligen inte klarar av att bära last. Dessutom är den svår att justera. Detta var inget man tänkte på när strukturen installerades efter bärgningen av skeppet. Den nya stödstrukturen syftar just till att lösa dessa problem. Hur den kommer att se ut är det dock ingen som vet i dagsläget.
- Vi tittar först och främst på var skrovet behöver mest stöttning, nu och i framtiden och så utgår vi från detta när vi sedan sammanställer vårt förslag till ny stödstruktur. Att stötta skeppet bättre än idag är ganska lätt. Att stötta skeppet på ett optimalt sätt är däremot mycket svårt men vår grupp har redan har kommit en bit på vägen, säger Ingela.
Forskningen som bedrivs på Uppsala universitet kommer inte bara Vasaskeppet till gagn. Viktiga resultat kan användas för att lösa liknande problem med andra stora trästrukturer, exempelvis byggnader och broar.
Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Stötta Vasa” bedrivs av Vasamuseet i samarbete med Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Forskningsgruppen på Ångströmlaboratoriet består av projektledare Kristofer Gamstedt, professor i tillämpad mekanik, projektkoordinator Ingela Bjurhager, biträdande lektor i tillämpad mekanik, PhD Nico van Dijk, PostDoc inom numerisk och finit element-modellering, samt Alexey Vorobyev, doktorand inom tillämpad mekanik och träteknologi. Forskningsfinansiärer är Formas, Vinnova och Vetenskapsrådet som tillsammans bidrar med 6 miljoner kronor. Uppsala universitet och Statens maritima museer går gemensamt in med 4,4 miljoner kronor.
Linda Koffmar