400 år med medicin och farmaci
Bildtext
I år fyller Uppsala universitets medicinska fakultet 400 år, en tilldragelse som kulminerar i oktober med ett storslaget firande. Men vad hände egentligen år 1613, hur bar vägen hit, och vad väntar vid horisonten?
Den 22 november 1613 tillsattes i Uppsala en tjänst som måhända då erhöll måttlig uppmärksamhet, men som med tiden fått stor betydelse för såväl staden och dess universitet som läkekonsten i stort. Johannes Chesnecopherus, 32-årig läkare med rötterna i Kumla, utnämndes till professor physiologiae – och universitetets medicinska fakultet var född. Fysiologin som område omfattade såväl medicin och fysik som filosofi, botanik, zoologi, kemi och mineralogi, vilket sannolikt gjorde undervisningsinsatsen väl krävande, och med 1620-talets ökade studentantal tilldelades Chesnecopherus en kollega i Johannes Franck.
1660 fanns 87 medicinstuderande i Uppsala och Olof Rudbeck d. ä. utnämndes till ordinarie professor i medicin. Rudbeck hade redan skapat sig ett namn som upptäckare av lymfkärlen, och bidrog till att stärka medicinska fakulteten position ytterligare, inte minst via uppförandet av Anatomiska teatern. 1741 övertog Carl Linnæus stolen och bedrev undervisning i naturalhistoria, läkemedelslära och hälsolära. Att botanikern Linnæus, sedermera von Linné, tilldelades professuren i medicin ansågs fullt naturligt: från växtriket kom de läkemedel med vilka sjukdomar botades.
1850 rymde medicinska fakulteten fyra professurer, men dess ställning var allt annat än självklar. Karolinska institutets Jöns Jacob Berzelius hade knappt 30 år tidigare förordat att all medicinsk undervisning skulle koncentreras till Stockholm. Motargument presenterades, men först efter en sjuårig utredning bordlades tanken. De kommande decennierna förblev ärendet en stridsfråga som inte svalnade förrän 1879 då även Karolinska institutet tillskrevs rätten att utdela medicine kandidatexamen.
Vägen dit rymde flera viktiga milstolpar, bland dem 1832 års grundande av Upsala Läkareförening, likaså 1867 års invigning av Akademiska sjukhuset. Som översköterska vid kirurgavdelningen anställdes Emmy Rappe, landets första medicinskt utbildade sjuksköterska, senare pionjär inom svensk sjuksköterskeutbildning.
Medicinska fakultetens 1900-tal inleddes i guldkantad stil då Allvar Gullstrand, e.o. professor i oftalmiatrik, tilldelades 1911 års nobelpris i fysiologi eller medicin. 1917 rekryterades dessutom nobelpristagaren Robert Bárány till en professur i öron-, näs- och halssjukdomar. I dag har verksamheten vuxit till närmare 1 100 heltidsanställda och 5 300 studenter. Flera spännande satsningar pågår eller väntar, och Stellan Sandler, dekan vid medicinska fakulteten, hur lyder prognosen för den blivande 400-åringen?
– För vår fakultet är det en ödesfråga att samarbetet med landstinget, Akademiska sjukhuset och forsknings- och utbildningscentra i regionen består och utvecklas. Jag tror att alla inblandade inser det ömsesidiga beroendet, men kortsiktiga skenbart tvingande beslut kan vara svårreparerade och dämpa den entusiasm vi alla vanligen känner. Men i höst firar vi, och jag är övertygad om att även dekanus år 2413 kan se tillbaka på en 800-årig fantastisk resa för den medicinska fakulteten och dess samarbetspartners del!
Magnus Alsne