Uppsalaforskare följer komets förvandling

Signalen från rymdsonden Rosetta ger utslag i form av en stor och taggig kurva på dataskärmen i den europeiska rymdorganisationen ESA:s kontrollcenter i tyska Darmstadt.

Signalen från rymdsonden Rosetta ger utslag i form av en stor och taggig kurva på dataskärmen i den europeiska rymdorganisationen ESA:s kontrollcenter i tyska Darmstadt.

På måndagkvällen den 20 januari kunde rymdsonden Rosettas första signal på två och ett halvt år till slut fångas upp av NASA:s anläggning i Goldstone i Kalifornien. Nu börjar nästa fas av det europeiska kometprojekt där forskare vid Uppsala universitet ingår. Kartläggningen av kometen kan komma att kasta nytt ljus över hur det gick till när jorden bildades.


I juli väntas Rosetta kunna sända de första bilderna av kometen 67P/Churyumov-Gerasimenkos kärna, sedd på stort avstånd. Rymdsonden går in i bana kring kometkärnan i augusti där den blir kvar i ett och ett halvt år medan kometen närmar sig solen. Kameran ombord har byggts av ett europeiskt konsortium där Sverige bidragit med teleobjektivets filter. En av de ledande forskarna i kamerateamet, Hans Rickman vid institutionen för fysik och astronomi, har också deltagit i valet av filter och sett över deras tillverkning i Sverige.  Han och Uppsalakollegan Björn Davidsson kommer att studera bilderna för att få reda på mer om kometens sammansättning och vad som sker när kometen förgasas.

-Genom att jämföra styrkan hos ljuset som reflekteras av kometen vid olika våglängder kan man utläsa vilken typ av material som kometen består av, säger Björn Davidsson.

-Vi vill jämföra styrkan hos den observerade utgasningen med våra matematiska modeller av förångning för att förstå egenskaperna hos kometens ytlager. Vi ska även analysera bilder av kometens gasmoln som drar med sig en massa stoftkorn. Genom att jämföra kornens observerade och modellerade rörelser får vi information om den pådrivande gasens egenskaper.

Kometer är spillror av det material som en gång skapade planeterna i vårt solsystem. Därmed kan kartläggningen av kometen komma att kasta nytt ljus över hur det gick till när jorden bildades. Mer detaljerade undersökningar blir det i november då landaren Philae kommer att sättas ner på kometens yta.

- För första gången någonsin kommer vi då kunna studera kometkärnans sammansättning, utseende, uppförande och inre struktur i detalj, säger Björn Davidsson.

-Det är en unik inblick i en 4.6 miljarder år gammal värld som hjälper oss att förstå varför solsystemet ser ut som det gör.

Läs mer om Rosettaprojektet

Mer information om Björn Davidssons forskning

Anneli Björkman

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin