Knepen brevduvor använder för att hitta hem
Brevduvors förmåga att minnas sina flygrutter påverkas av landskapet nedanför. I en ny studie visar forskare att häckar och gränslinjer mellan tätort och glesbygd utgör ideala riktmärken för duvorna att navigera efter.
Forskare från Oxford University, the Zoological Society of London och Uppsala universitet försåg 31 duvor med GPS-sändare och släppte dem från olika platser i närheten av Oxford. Studien, som har publicerats i Biology Letters, visade att duvorna lyckades bättre med att memorera flygrutter när landskapet i en 250 meters radie nedanför hade en särskild visuell komplexitet, med till exempel häckar och skogsdungar.
- Genom att titta på hur snabbt duvorna memorerar olika rutter kan vi se att särskilda landmärken spelar en nyckelroll. De har svårt att komma ihåg en sträcka där terrängen är för enformig som öppna fält, eller för plottrig som en skog eller ett tätbebyggt område. De bästa förutsättningarna ligger någonstans mitt emellan – relativt öppna områden med häckar, och spridda träd eller byggnader. Gränsområden mellan stadsmiljö och landsbygd är också bra, säger Richard Mann, forskare vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet.
Richard Mann är artikelns huvudförfattare och arbetade tidigare vid Oxford University.
Det är värdefullt att lära sig mer om hur duvor lär sig hitta eftersom de klarar av att navigera fantastiskt bra trots att de har små hjärnor. De metoder de använder för att minnas vägen måste därför använda deras begränsade mentala kapacitet på ett högeffektivt sätt. Det är tänkbart att kunskapen om hur detta går till skulle kunna användas för att konstruera navigerande robotar med begränsad processorkapacitet.
Att känna till vilka landskapskännetecken duvor använder för navigation kan också hjälpa forskare att förutse flygrutterna hos andra dagaktiva fåglar. Identifieringen av troliga flygrutter kan också komma såväl naturvårdare som fågelskådare och stadsplanerare till nytta.
Forskarna ser ingen anledning till att vilda fåglar skulle skilja sig från brevduvorna i sättet de navigerar. Anledningen till att man använder duvor i dessa studier är att forskarna då är säkra på att fåglarna kommer tillbaka med GPS-utrustningen som innehåller all data.
- Med vilda fåglar finns det en stor risk att vi inte får tillbaka utrustningen och informationen och i grund och botten förväntar vi oss att de använder samma navigationsmetoder, säger Tim Guilford, Professor of Animal Behaviour vid Oxford University’s Department of Zoology.
Den vetenskapliga artikeln går att läsa “open access” hos tidskriften Biology Letters.
Richard P. Mann et al. (2014) Landscape complexity influences route-memory formation in navigating pigeons, Biol. Lett. January 2014 vol. 10 no. 1, doi: 10.1098/rsbl.2013.0885
Linda Koffmar