Skola i sluttande plan

– Vi får allt fler lärarstudenter med sämre förkunskaper, säger professor Caroline Liberg.

Hur går det för Sverige? Frågan ställdes till Ulf P Lundgren i en direktsänd radiointervju samma dag som resultatet av den internationella kunskapsundersökningen PISA skulle offentliggöras i december förra året.

Han hade på känn att resultatet skulle bli dåligt, men ville inte låta alltför negativ.

– Så istället sa jag: jag vet inte. Sedan visade det sig att det inte bara gått dåligt för de svenska 15-åringarna, det hade gått mycket sämre än förväntat, säger Ulf P Lundgren, professor emeritus vid Uppsala universitet som under 1990-talet var med och tog fram OECD:s internationella kunskapstest PISA, Programme for International Student Assessment.

Undersökningen, som testar 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, återkommer vart tredje år och är jämförbar över tid och mellan länder.

Enligt den senaste undersökningen har de svenska elevernas resultat försämrats jämfört med 2009 och för första gången presterar de under OECD-genomsnittet i alla områden. Sett över tid har resultatet dessutom försämrats mest jämfört med alla andra deltagande OECD-länder.

Det är en oroväckande trend som bekräftas, men eländet stannar inte där.

– Det besvärligaste är att ojämlikheten i den svenska skolan ökar, säger Ulf P Lundgren.

Undersökningen visar nämligen att det är de lågpresterande eleverna som tappat mest. Dessutom har pojkar försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor.

– De starkaste eleverna i skolan tappar litegrann. Men det går inte att jämföra med de minst starka eleverna – de tappar rejält och har dessutom blivit många fler, säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet.

I sin forskning har hon tittar närmare på ett annat internationellt test: PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study. Där är det fjärdeklassares läsförståelse som undersöks och det senaste resultatet från 2011 är inte heller den enbart munter läsning. För även om svenska fjärdeklassare ligger över EU- och OECD-genomsnittet har Sveriges resultat kontinuerligt försämrats under 2000-talet.

Det är svårt att reda ut de exakta orsakerna till utvecklingen. En ledtråd är det som faktiskt sker i klassrummet. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har Caroline Liberg och hennes kollegor studerat lästestet PIRLS, som inte bara undersöker elevernas kunskaper utan även omfattar enkäter till bland annat lärare.

– Det visar sig att Sverige är ett av de länder som har minst inslag av textdialog mellan lärare och elev. Svenska lärare ligger en bra bit under OECD-genomsnittet när det gäller att lägga tid på undervisning som ger eleverna metoder för att ta till sig textinnehåll. Istället lämnas eleverna mycket för sig själva med tyst läsning, säger Caroline Liberg.

Resultatutvecklingen i skolan har också att göra med en förändrad omvärld. 1990-talet skolvals- och friskolereformer exempelvis.

– Skolvalet har lett till mer homogena elevgrupper. Vissa skolor har homogent starka elever som utmanar varandra till goda resultat och samtidigt har ett starkt stöd hemifrån. Andra skolor har homogent svagare grupper av elever som saknar förebilder i skolan och på hemmaplan. Den här problematiska utvecklingen lyfts bland annat i PISA-undersökningarna, säger Caroline Liberg.

Det dalande söktrycket till lärarutbildningen är en annan omvärldsfaktor som inte kan ignoreras. I början var det framförallt de mindre högskolorna som rekryterade studenter med inte så stora förkunskaper, nu gäller det även de stora universiteten.

– Kontentan är att vi får allt fler lärarstudenter med sämre förkunskaper, säger Caroline Liberg.

Själv tog hon examen från lärarutbildningen i början av 1970-talet – en tid då utbildningen krävde höga antagningspoäng och yrket såg annorlunda ut. Lärare kunde då lägga hela sin arbetstid på undervisning och planering. I dag lägger en grundskollärare, enligt en rapport från Skolverket, i genomsnitt 34 procent av arbetstiden på undervisning, 10 procent på planering och lika mycket till bedömning och dokumentation av elevers utveckling. Återkoppling av elevernas kunskapsutveckling till elever och föräldrar tar 3 procent av tiden och administration och praktiskt kringarbete 13 procent.

En annan förändring jämfört med tidigare är att det numera ska genomföras ett flertal nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 samt på gymnasial nivå.

Debatten om den svenska skolan har gått varm sedan december, då PISA-resultatet presenterades. Skolfrågan väntas bli en av de viktigaste frågorna inför valet 2014 och de politiska partierna positionerar sig. Den reaktionen gör professor Ulf P Lundgren, som själv forskar inom området utbildningspolitik, trött.

– Det är inte en viss reform, insats, eller orsak som ligger bakom utvecklingen. Politiken har skapat ett sluttande plan för den svenska skolan som beror på många faktorer. Det är naivt att tro något annat.

Enligt honom finns det en risk för att undersökningar som PISA, felaktigt mottagna, blir kontraproduktiva för ett lands utbildningssystem.

– Politiskt kattrakande och ogenomtänkta nya reformer leder bara till att vi fortsätter underminera skolan, säger Ulf P Lundgren vars tips till de politiska partierna är att lägga ner stridsyxorna i skolfrågan.

Inspiration kan hämtas från grannlandet Finland – som placerar sig högt i internationella tester som PISA och där det finns en tydlig överenskommelse om samarbete över partigränser i utbildningsfrågor.

– Dessutom har de en stolt tradition kring läraryrket som historiskt går tillbaka till den ryska tiden då skolläraren var den som bar finskan och den finska kulturen vidare.

Ulf P Lundgren citerar en av sina finska forskarkollegor: ”I Finland litar vi på våra lärare. I Sverige misstror ni dem. Det är skillnaden”.

– Jag tror att han har rätt. Svenska politiker har genom reformer länge lagt sig i hur lärarna ska göra sitt jobb. Och när politiker exempelvis uttalar sig om att vi behöver mer katederundervisning är undertexten att lärare inte är kompetenta, vilket i sin tur sänker lärarens status. Det är dessa allvarliga konsekvenser vi nu ser. Vi har haft en politik som har tagit ifrån lärarna makten över sin egen profession, säger Ulf P Lundgren.

---

FAKTA/PISA-undersökningen

15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap står i fokus för PISA, Programme for International Student Assessment. Det är den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, som står bakom undersökningen som tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och 2009. I 2012 års omgång deltog totalt 65 länder, varav 34 OECD-medlemmar. I Sverige deltog nära 4 700 elever i undersökningen, som består av prov, elevenkät och skolenkät.

Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger resultaten för Sverige nu långt under genomsnittet på alla tre områden i PISA 2012. Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige.