Ny avhandling om vilka studenter som väljer lärarutbildningen
Bildtext
Läraryrkets försämrade status och lärarutbildningarnas minskade attraktionskraft har varit flitigt diskuterat i den offentliga debatten under de senast åren. I sin avhandling Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009 har Emil Bertilsson studerat vilka som söker sig till lärarutbildningarna och en yrkeskarriär som lärare och hur detta förändrats över de senaste 30 åren.
I avhandlingen har Emil Bertilsson ägnat särskilt fokus åt studenternas och lärarnas tillgångar, både sådana som medförts från föräldrahemmet, såsom föräldrarnas utbildning och sociala position, och sådana som individerna tillägnat sig själva i framför allt utbildningssystemet.
Avhandlingen pekar på flera avgörande förskjutningar i rekryteringen till lärarutbildningarna sedan mitten av 1990-talet. Lärarstudenterna rekryteras i allt högre grad från hem med mindre av kulturella kapitaltillgångar, vilket bland annat innebär minskande utbildningstillgångar hos föräldrarna. Den allra största förändringen ligger dock i minskningen av studenternas egna studiemeriter. Studenter med någorlunda goda skolbetyg och resultat på högskoleprovet har i ökande utsträckning valt bort lärarutbildning. Störst har förändringen varit bland gymnasielärarna vilket över tid inneburit att de tidigare tydliga skillnaderna mellan exempelvis de lärarutbildningar som förbereder för undervisning i de lägre skolstadierna och gymnasielärarutbildningarna kommit att minska.
Den förändrade rekryteringen är delvis ett resultat av ökad konkurrens från andra högskoleutbildningar. Under en period från början av 1990-talet till början av 2000-talet kom antalet studenter inom den högre utbildningen att mer än fördubblas samtidigt som utbildningsutbudet kom att öka. I denna utveckling har lärarutbildningarna stått sig slätt i konkurrensen om de mest meriterade studenterna. Andra viktiga förklaringar som förs fram i avhandlingen är hur lärarnas arbetsmarknad utvecklats. Genom omläggningar av skolpolitiken och förändrade arbetsvillkor ter sig läraryrket mindre attraktivt för studenter med mycket tillgångar med sig hemifrån.
I en andra del av avhandlingen utgör gymnasielärarnas arbetsmarknad studieobjektet både på en nationell och en regional nivå i form av Uppsala. Studien visar att gymnasielärarna är ojämnt spridda i skollandskapet sett till bland annat deras meriter, utbildningstillgångar och sociala ursprung, en utveckling som bland annat bidrar till ökade skillnader mellan olika skolor. I Uppsala demonstrerades dessa skillnader bland annat genom att skolor som rekryterade elever med höga betyg och högt socialt ursprung i större utsträckning mötte en lärarkår med mer tillgångar.
Sammantaget bidrar avhandlingen till en bättre förståelse av de problem som lärarutbildningen, med en försvagad rekryteringsbas, och skolläraryrket, med tendenser till en pågående deprofessionalisering, hamnat i.
Bertilsson, Emil 2014. Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009 (School Teachers Educational and Professional Recruitment 1977–2009). Acta Universitatis Upsaliensis. Studier i utbildnings‐ och kultursociologi 4. 335 pp. ISBN 978‐91‐554‐8927‐4.
Disputationsdatum 2014-05-23