Första bilderna från Rosetta
I augusti avverkade rymdsonden Rosetta ännu en milstolpe då den nådde fram till målet för sin tioåriga färd: kometen 67P/Churyumov-Gerasimenkos omloppsbana. Nu förbereds nästa fas av det europeiska kometforskningsprojektet.
Kartläggningen av kometen 67P pågår från den europeiska rymdorganisationen ESA:s Rosettasond på ett avstånd som krymper från 100 till 30 kilometer från augusti till oktober. Så nära har forskarna aldrig tidigare kunnat studera en komet, och bilderna Rosetta sedan i juli skickat till jorden visar två sammansatta klumpar av stendamm och ispartiklar med en längd av ungefär fyra kilometer.
– Även om det är ett så litet objekt så visar den upp en massa olika typer av terränger, säger Björn Davidsson, astronom vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Skiljer sig så här små regioner så kraftigt från varandra är det någon form av geologisk aktivitet i vissa områden.
Tillsammans med kollegan Hans Rickman ingår han i det team av 30-talet europeiska forskare som byggt Rosettas kamerasystem Osiris. Förutom att analysera kometens beståndsdelar är forskarna intresserade av kometens förändringar när den närmar sig solen. Då värms isytan upp och frigör gas och stoft som bildar kometens karaktäristiska huvud och svans.
Kometen 67P tillhör den första typen av objekt som bildades i vårt solsystem för ungefär fyra och en halv miljarder år sen.
– Dessa slår sig samman för att bilda planeter, så det här är överblivet byggnadsmaterial som Jupiter och Saturnus aldrig lyckades glufsa i sig, skrattar Björn Davidsson.
Kartläggningar av kometen hoppas han främst ska ge svar på hur kometers aktivitet fungerar men även bidra till svar om solsystemets ursprung och hur vatten och biologiska byggstenar transporterats till jorden.
Än mer detaljerade undersökningar blir det i november då en experimentkapsel kommer att släppas ner på kometens yta. Dock kan ett gasdrag i form av luftmotstånd och gravitationskraft ställa till problem så för att navigera sig förbi detta har forskarna identifierat fem lämpliga landningsplatser.
– Vi måste göra en förutsägelse om hur kometen kommer att uppföra sig månader framåt i tiden efter landningen. Där spelar mina matematiska beräkningsmodeller en viktig roll.
Dessa beräkningar utgör några av grundpelarna för den strategi forskarna planerar kring kometens och Rosettas fortsatta bana tillsammans. Fram till december 2015 ska de följas åt mot solen, alltmedan rymdsonden förser Max-Planck Institutet för solsystemsforskning i tyska Göttingen med historiska bilder.
---
FAKTA: Rosetta
I mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från franska Guyana.
Rymdsonden är försedd med två 14 meter långa solpaneler med en area om sammanlagt 64 kvadratmeter. Dess vikt är cirka 3 000 kg (varav landaren Philae 100 kg) och dess utsträckning är 2,8 x 2,1 x 2,0 m.
2011 försattes Rosetta i dvala för att i januari 2014 väckas upp inför ankomsten till omloppsbanan runt 67P/Churyumov-Gerasimenko i augusti samma år. I november 2014 landsätts Philae på kometens yta och i december 2015 avslutas projektet.