Rymdsonden Rosetta har landat

Anders Eriksson (i förgrunden) är forskare vid institutet för rymdfysik och har varit med i projektet sedan starten.

På Ångströmlaboratoriet hade en stor skara forskare och studenter samlats för att följa landningen i realtid från en stor teveskärm. På plats fanns också Uppsalaforskare, som berättade om det stora europeiska rymdprojektet som har pågått i nästan trettio år. Uppsala universitet och Institutet för Rymdfysik i Uppsala har varit involverat sedan starten.

– Rosettaprojektet är vårt längsta projekt, säger Anders Eriksson, forskare vid institutet för rymdfysik.

Hur kommer man med i ett sådant här samarbete?
– Det bygger på att man har ett bra lag som jobbar koncentrerat och uthålligt. Vi har haft bra samarbetspartners och har tidigare deltagit i NASA-projekt och ESA-projekt. Lärdomar från dessa har vi använt i det här projektet.

Både rymdsonden Rosetta och landaren Philae är utrustade med ett antal mätinstrument. Institutet för rymdfysik i Uppsala bidrar med Rosettas instrumentet LAP, som ska mäta kometens atmosfär. Forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet har dessutom översett företaget Spectrogons tillverkning av de optiska filter som Rosettas vetenskapliga kamera OSIRIS använder.

Först under torsdagsförmiddagen blev det bekräftat att landaren står stadigt på kometen. Landaren kommer nu att sättas i intensivt arbete med att samla in olika typer av vetenskaplig information under minst 2,5 dagar. Sedan kommer Rosetta att fortsätta följa kometen fram till slutet av 2015, eventuellt längre. Det beror på hur rymdsonden mår och hur länge bränslet räcker.

– Vi vill få tillgång till materialet som kometen består av och förstå hur planeter bildas. Kometer är överblivet byggnadsmaterial från tiden då planeter bildades och kan berätta om hur bygget gick till. Först nu är det tekniskt möjligt att få svar på frågor om vårt eget ursprung, säger Björn Davidsson, forskare vid institutionen för astronomi och fysik.