Nytt projekt: Hur styrs blodkärlens genomsläpplighet?
Blodkärlen i kroppen släpper ifrån sig ämnen längs hela sin sträckning, men på olika sätt i lika organ. I dag har vi endast en diffus bild av hur detta flöde ser ut. Med bättre kunskaper skulle våra förutsättningar för att behandla allt ifrån vävnadssvullnad till Alzheimer, psykoser och hjärntumörer öka.
Sådana kunskaper är det viktigaste målet för ett nytt världsledande forskningsprogram på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, som nu har fått 59 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Blod- och lymfkärl är inga enkla ledningar som transporterar blodet och lymfan från en plats till en annan. De släpper igenom ämnen, till exempel vatten, joner, proteiner, celler och läkemedel, längs hela sin sträckning. Men om de släpper igenom fel ämnen, i fel mängd, vid fel tidpunkt och på fel plats uppstår problem.
Ändrad genomsläpplighet i blod- och lymfkärlsväggarna förekommer vid så gott som alla allvarliga sjukdomstillstånd, till exempel cancer där det kan hindra läkemedlen från att ta sig från blodet ut i vävnaden och cancercellerna.
- Genom projektet hoppas vi få en mer detaljerad och integrerad bild av hur blod- och lymfkärlens genomsläpplighet regleras. Den kunskapen kan användas till att försöka styra genomsläppligheten och på det sättet hitta effektivare sätt att behandla till exempel cancer och sjukdomar i hjärnan, säger Christer Betsholtz, professor i vaskulär- och tumörbiologi vid Uppsala universitet.
Språng i kunskapsutvecklingen
Han är en av fem världsledande forskare i det nya projektet. Tillsammans med kollegorna Lena Claesson-Welsh, Elisabetta Dejana, Katie Bentley, Taija Mäkinen och deras forskargrupper räknar han med stora synergieffekter när grupperna samlas kring gemensamma frågeställningar i en koncentrerad laboratoriemiljö på Rudbecklaboratoriet. Första etappen i forskningsprojektet sträcker sig över fem år.
- Målet är förstås att publicera en massa ny och viktig grundkunskap. Men vi har också ambitionen att påbörja läkemedelsutveckling och kanske till och med hinna påbörja kliniska tester på människa under perioden. I alla händelser kommer vi att ha fördjupat kunskapen om blodkärlssjukdomar. Vi förväntar oss överraskningar under resans gång och insikter om att verkligheten ser annorlunda ut än vad vi tror. Det kan bli ett verkligt språng i kunskapsutvecklingen, säger Christer Betsholtz.
Elin Bäckström