Uppsalaforskare får prestigefyllda internationella forskningsanslag

I år har 2 920 forskare sökt ERC Starting Grant inom livsvetenskap, naturvetenskap och teknik eller humaniora och samhällsvetenskap.

291 unga forskare har beviljats anslag och får dela på totalt 429 miljoner euro. Det innebär ett anslag på upp till 1,5 miljoner euro till var och en som fått projekt beviljade.

10 svenska forskare - sex inom livsvetenskap och fyra inom naturvetenskap och teknik – har beviljats anslag. Tre av dem är forskare vid Uppsala universitet:

• Lars Forsberg, vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, har fått bidrag till projektet ”Mosaic loss of chromosome Y (LOY) in blood cells - a new biomarker for risk of cancer and Alzheimer’s disease in men”.
• Monica Guica, institutionen för fysik och astronomi, har fått bidrag till projektet ”Emergent spacetime and maximally spinning black holes”.
• Anna Rosling vid institutionen för ekologi och genetik, har fått bidrag till projektet ”Evolutionary Stability of Ubiquitous Root Symbiosis”.

Lars Forsbergs forskning fokuserar kring betydelsen av genetiska förändringar som uppkommer under livet och som har betydelse för hälsa och sjukdom. Den vanligaste mutationen av denna typ är förlust av den manliga könskromosomen Y i blodceller hos äldre män (kallat LOY, från engelskans Loss of Y). Lars Forsbergs tidigare forskning har visat att äldre män med LOY i blodcellerna inte lever lika länge och har förhöjd risk att drabbas av cancer.

– Det känns fantastiskt bra och inspirerande att tilldelas ERC Starting Grant. Ett sådant här anslag är av fundamental betydelse för mig och min forskargrupp eftersom vi nu kommer att få de resurser som krävs för att genomföra det viktiga forskningsprojektet, säger Lars Forsberg.

Monica Guicas forskning handlar om svarta hål i kosmos. Svarta hål är några av de mest fascinerande objekt som vi kan observera på himlen. Men det de säger oss på en djup teoretisk nivå är att de två teorier vi använder oss av för att beskriva världen – den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken – är oförenliga med varandra. Lösningen på det här problemet tros vara holografi. Monica Guica kommer att undersöka hur holografi fungerar i verkligheten genom att hitta hologram av svarta hål på himlen.

Anna Roslings forskning kretsar kring interaktionen mellan växter, svampar och jordmån. Det handlar om jordmånen som biologiskt system, där svampar kopplar samman rötter och mark. Hon studerar hur mikrobiella processer påverkar markens utveckling och hur marken i sin tur påverkar ekologiska och evolutionära processer hos svampar. Genetisk variation inom och mellan svamparter kopplas till deras förmåga att förse växter med näring från marken.

- Forskningen bidrar till en mer strukturerad förståelse av marken. Trots att vi kliver på den varje dag är den fortfarande en i stort outforskad värld med stor biologisk mångfald och viktiga processer, berättar Anna Rosling.
 

Läs mer om ERC