Utmaning att utforma utvärderingar värdefulla för verksamheten
Det återstår ungefär halva mandatperioden för vicerektor och ledamöterna i områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Vi träffade vicerektor Torsten Svensson för att höra vad som hänt och vad som kommer framöver.
Vad har ni uppnått hittills?
– Vi har i universitetsledningen enats kring en kollegial styrmodell för Uppsala universitet, det blir tydligt i till exempel remissvaret till ledningsutredningen. Nästa steg är en fördjupad diskussion kring ledning, styrning och utveckling, till exempel diskussion om arbetsordningen. Områdets idéer har fått fäste i universitetets inspel till kommande forskningsproposition och universitets forskningsstrategier, de är inte längre så tydligt delat i tre separata vetenskapsområdesdelar.
– Områdesnämnden och dekangruppen har stimulerande och kreativa diskussioner som aktivt blickar framåt, i höstas diskuterade vi till exempel hur vi kan stödja reell forskningssamverkan inom området och universitet. En arbetsgrupp är tillsatt som kommer med förslag under våren och vi kan nog räkna med att vi tar något steg under året.
Vad återstår att göra?
– Det finns en hel del att göra, vi behöver större inslag av bottom-up. De kollegiala organen fakultetsnämnd och områdesnämnd är fortfarande till del reaktiva i övergripande frågor istället för att ta initiativet. Men det är inte så konstigt, fakultetsnämnderna driver verksamheten och ledningen är heltidsanställd för att leda. Men under våren kommer en innovation, vi ska börja med överläggningar mellan områdesledningarna och diskutera gemensamma frågor och intressen som vi kan driva mer aktivt.
– I universitets ambition att äga vår egen kvalitet riskerar vi att skapa ett utvärderingsmonster. Det är en utmaning att utforma kvalitetsutvärderingar som verksamheten tycker är viktiga att genomföra för sin egen skull. Utvärderingar måste utformas för verksamhetens bästa och inte för att visa upp resultat. I arbetsgruppen för systematisk utbildningsutvärdering med representanter från hela universitet finns en tydlig samsyn kring principerna för utvärderingarna, vårt förslag kommer i februari.
– Frågan om finansieringen av ämnen med nationellt ansvar måste lösas långsiktigt. Det är Uppsala universitet som tagit på sig ansvaret för respektive ämne men idag är det fakulteterna som får lösa finansieringen.
– Det är en utmaning att nå målen för Campus Gotland och problemet ligger mindre i organisatoriska frågor. För att nå målen med Campus Gotland behöver vi realistiska förslag som fångar entusiasmen och har stöd från institutionerna.
– Vi behöver se över hur systemet med overhead fungerar. Principen idag är overheaden belastar allt, till exempel resor, konferenser, utlandsår. Nuvarande system skapar problem och hindrar samverkan både inom universitetet och med externa aktörer, det finns inte heller någon rutin vid förvaltningen för att hantera undantag, alla ärenden hanteras som nya.
– Vi behöver också initiera utbildning för nyanställd administrativ personal. All personal behöver en grundläggande förståelse för verksamhetens mål och kärna. Uppsala universitet är en myndighet med forskning och utbildning med mål att vara världsledande men vad betyder det praktiskt? Hur går verksamheten till, hur fungerar institutionerna, vad är en forskningskonferens, hur går forskning till? Kanske vore det bra att på något sätt askultera i verksamheten?
Relaterad information
Anders Berndt