Genetisk variation hos 1000 förhistoriska individer ska kartläggas
Bildtext
I ett nytt projekt ska den genetiska variationen hos 1000 förhistoriska individer i Europa och Asien som levde för mellan 1000 och 50 000 år sedan undersökas. Med hjälp av dessa data kommer forskarna att kunna beskriva den kompletta bilden av genetisk variation hos människor från olika epoker och geografiska områden.
För femtio år sedan upptäckte genetiker att våra arvsanlag, vårt DNA, innehåller stora mängder information om individens och dess förfäders evolutionära historia. I det nya forskningsprojektet, lett av Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, kommer forskarna att använda och vidareutveckla, de senaste molekylär-genetiska metoderna för att ta fram DNA ur arkeologiska skelettlämningar och djup-sekvensera hela genomen från 1000 förhistoriska individer. Dessa data ska analyseras med avancerade statistiska och populationsgenetiska metoder.
Den nya informationen förväntas ge helt nya insikter om hur mobilitet, migration och kontakter har påverkat människorna som levde då. Bioarkeologiska analyser blir ett viktigt komplement i projektet och stabila isotoper kommer hjälpa forskarna förstå individers levnadshistoria, mobilitet och diet. Arkeologiska data och tolkningar av kulturella mönster, levnadssätt och artefakter samt paleo-klimatdata som kombineras med genomiska data kommer att ge nya och unika möjligheter att belysa människans förhistoria i Eurasien.
Ett mål med projektet är också att skapa en unik och fritt tillgänglig databas över förhistoriska genetiska varianter i Eurasien.
Forskningsprojektet ”1000 Ancient Genomes”, där även Anders Götherström och Jan Storå från Stockholms universitet ingår, är ett av de projekt som fått forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW).
Linda Koffmar