Satsning på forskningsinfrastruktur
Bildtext
Vetenskapsrådet har nu beslutat om att stödja svenska forskningsinfrastrukturer med totalt cirka 4 miljarder kronor de närmaste 8 åren. Sju av de 28 bidragen till infrastruktur 2017 går till Uppsala universitet som dessutom får en halv miljard kronor under åren 2018-2022 som värd för datorinfrastrukturen SNIC.
– För att skapa bra förutsättningar för svensk forskning behövs långsiktiga satsningar på forskningsinfrastruktur, säger Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet.
Totalt fördelas cirka 4 miljarder kronor till infrastrukturer i uppemot åtta år framåt:
- Cirka 1,2 miljarder fördelas till forskningsinfrastrukturer som sökte bidrag till infrastruktur av nationellt intresse, våren 2017.
- Max IV finansieras med drygt 1,1 miljarder under åren 2019–2022.
- En halv miljard kronor kommer att delas ut till Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) under åren 2018-2022. Värd för SNIC är Uppsala universitet.
Sju av de 28 bidragen för infrastruktur av nationellt intresse 2017 går till Uppsala universitet:
- Biobank Sweden. Samordning av biobanker och tillhörande data. Tobias Sjöblom
- National Bioinformatics Infrastucture Sweden (NBIS) and the Swedish node in Elixir (the European infrastructure for biological information). Infrastruktur inom bioinformatik. Bengt Persson
- Maintenance and operations costs for the IceCube Neutrino Observatory. IceCube. Olga Botner
- Super ADAM @ ILL. Björgvin Hjörvarsson
- Infrastructure for research and development of fusion reactors. Infrastruktur för forskning och utveckling av fusionsreaktorer. Göran Ericsson
- Central Sweden Cohorts & Biobank. Infrastruktur för forskning som använder sig av individdatabaser inom medicin och samhällsvetenskap. Karl Michaëlsson
- THE ACCELERATOR-BASED ION TECHNOLOGY CONSORTIUM - AB-ITC. Jonteknologiskt centrum. Daniel Primetzhofer
Läs om vetenskapsrådets alla bidrag för 2017
Anna Malmberg