Hur fungerar hjärnans kemi vid blyghet?
Hallå där Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi. Ni har fått forskningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond för att undersöka de kemiska processerna bakom blyghet och social fobi. Vad vet vi idag om hjärnans kemi vid blyghet och social fobi?
– Vi vet att social fobi är kopplat till förhöjd aktivitet i hjärnans rädslonätverk och avvikelser i signalämnet serotonin men också till hjärnans belöningssystem som styrs av dopamin. Men vi vet inte hur det i detalj fungerar eller hur de två systemen samverkar.
psykologi, forskar om blyghetens kemi i hjärnan.
Foto: Mikael Wallerstedt.
Varför är hjärnans belöningssystem inblandat i blyghet?
– Man skulle kunna tänka sig att blyghet är motsatsen till äventyrslust när det gäller dopamin. Personligheter som söker spänning verkar ha förhöjd produktion av dopamin som är viktigt för vår motivation, en sida av kraftig blyghet skulle därför kunna vara låg social motivation.
Hur ska ni undersöka blyghetens kemi?
– Vi ska undersöka hur personer med kraftig blyghet eller sociala fobi skiljer sig åt från en kontrollgrupp och vad som händer vid behandling. Med hjälp av bland annat positronemissionstomografi och funktionell magnetresonanstomografi kommer vi studera hur serotonin respektive dopamin i olika delar av hjärnan skiljer sig mellan grupperna före och efter behandling. Vi jämför bilderna med hur personerna mår och får på det sättet kunskap om hur social fobi samspelar med serotonin och dopamin i hjärnan. Genom att titta på båda signalsystemen hoppas vi också förklara mer av orsaksprocessen.
Men det finns ju läkemedel mot social fobi?
– Ja, men vi vet idag inte hur de så kallade lyckopillren, som hämmar återupptaget av serotonin, fungerar. Det råder en debatt bland forskare om de fungerar bättre än placebo och om det är värt att medicinera med tanke på biverkningseffekterna. Nästan all forskning kring hur läkemedlen fungerar i hjärnan fokuserar på depression medan vi studerar mekanismerna i samband med social ångest. Vi vill förstå varför man reagerar som man gör och varför det uppstår problem. Sedan kan vi förstå hur man bäst hanterar problemen.
---
Fakta
Positronemissionstomografi (PET)
Genom att märka ett ämne som ska undersökas med en radioaktiv markör får forskaren en tredimensionell bild av var ämnet befinner sig i till exempel hjärnan.
Funktionell magnetresonanstomografi (fMRI)
Med hjälp av kraftig magnetism och radiovågor avger vattenmolekylerna i kroppen radiovågor som fångas upp till en bild. Funktionell magnetresonanstomografi innebär att bilden tas under någon form av aktivitet, till exempel kan patienten titta på bilder. Magnetresonanstomografi kallas populärt för magnetkamera.
Lyckopiller
Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, kallas populärt för lyckopiller. SSRI-läkemedel blockerar återupptaget av signalämnet serotonin i nervcellernas synapser. Läkemedlet togs fram för att lindra depressioner men har visat sig fungera också för till exempel social fobi.
Läs mer
Anders Berndt