Individanpassade läkemedel för barn utvecklas med ny teknik

I ett nytt forskningsprojekt ska forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utveckla individanpassade preparat för barn med cancer och neurologiska sjukdomar med hjälp av ny teknik.


Läkemedel för svårt sjuka barn med exempelvis cancer eller neurologisk sjukdom är ofta inte anpassade för unga – varken till dos eller utseende. Med hjälp av ny teknik ska en forskargrupp vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utveckla individanpassade preparat.

Det treåriga forskningsprojektet ”Personalized Medications for Children Suffering from Severe Diseases” fick nyligen ett anslag på 7,5 miljoner kronor från Familjen Erling-Perssons Stiftelse. Projektet leds av Christel Bergström, institutionen för farmaci, Uppsala universitet. Från Akademiska sjukhuset medverkar bland annat Mattias Paulsson.

Inom projektet ska man bland annat använda sig av materialet Upsalite – ett slags så kallad mesoporös magnesiumkarbonat – som upptäckts av Maria Strømmes forskargrupp vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material vid institutionen för teknikvetenskaper.

– En utmaning i vården av svårt sjuka barn är att läkemedelshalten i blodet kan hamna utanför det intervall som önskas, med risk för utebliven effekt eller biverkningar. En annan är att det ofta är svårt för föräldrar att ge rätt doser hemma. Hur kan man på ett säkert sätt ge exakt 1/5 av en tablett eller 30 milligram av en 100 milligrams-kapsel, säger Mattias Paulsson, vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa  och Akademiska barnsjukhuset.

Forskargruppens fokus är att skapa säkra och individanpassade läkemedel för barn med cancer och neurologiska sjukdomar. Man kommer att utveckla ny teknik som t ex 3D-skrivare (3D-printing), kapselfyllning och det nya materialet Upsalite, som möjliggör långsammare frisättning av läkemedel och kan bära svårlösliga substanser så att de lättare tas upp i kroppen.

Ett viktigt led i projektet blir att tidigt involvera patientorganisationer i utvecklingsarbetet, exempelvis inom ramen för fokusgrupper. Patienterna ska bland annat få tycka till om utseende, färg och beredningsform.

– Vår förhoppning är att kunna utveckla en teknik som möjliggör bättre anpassad dosering av läkemedel närmare patienterna, på vårdavdelningar eller i hemmet. Målet är att patienterna ska få en jämnare halt av läkemedlet i blodet och lägre risk för biverkningar samt slippa ta medicinen lika många gånger per dag, förklarar Mattias Paulsson.

Anna Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin