Nu ökar kunskapen om djursmitta i Kina och Sverige
Miljön har stor betydelse för hur infektionssjukdomar sprids runt jorden, och en av de allra viktigaste faktorerna för en ökad spridning av sjukdomar från djur till människor är klimatförändringar. Nu startar ett samarbetsprojekt med Kina, som ska öka beredskapen för nya sjukdomsutbrott.
Klimatförändringar påverkar livscykeln hos många bärare av sjukdomsalstrande mikroorganismer, till exempel de mikroorganismer som överförs av insekter och fästingar och orsakar malaria, Zika och fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE). Även vilda djur, såsom gnagare och fladdermöss, kan bära på ett stort antal olika virus och bakterier som kan smitta människor och orsaka svåra sjukdomar, såsom Ebola, Lassafeber, hantavirusinfektioner och harpest.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
– Trots att vi idag känner orsaken till många sjukdomar och hur de sprids är det mycket som vi fortfarande inte vet, och det finns med största sannolikhet fortfarande ett stort antal virus och bakterier som kan orsaka sjukdomsutbrott om de kommer i närkontakt med den mänskliga befolkningen, säger Åke Lundkvist, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.
Han menar att vår beredskap för utbrott har stora brister och att det behövs betydligt mer kunskap och övervakning av nya smittämnen hos vilda djur, tamdjur och hos människor.
Start för treårigt projekt
Nu startar nu ett treårigt projekt, i samarbete med ett nationellt institut för kontroll och förebyggande av överförbara sjukdomar i Kina. Projektet har ett tydligt OneHealth-perspektiv, dvs att människors och djurs hälsa är beroende både av varandra och av omgivningen. Forskarna kommer att leta efter nya smittämnen i både Kina och Sverige, i olika miljöer samt vid olika tidpunkter för att fånga hur temperaturväxlingar och andra förändringar av miljön spelar in.
– För detta kommer vi att utveckla nya metoder för att effektivt identifiera bakteriers och virus arvsmassa, samt infekterade djur och människors antikroppar mot dem. Vi kommer att leta efter okända och kända virus och bakterier hos fladdermöss, gnagare, fästingar och myggor, berättar Åke Lundkvist.
Utöver detta kommer projektet studera den biologiska mångfalden hos potentiella sjukdomsöverförande djur i olika miljöer och sambandet med antalet zoonotiska virus och bakterier. Nya virus och bakterier som hittas i detta projekt kommer att isoleras och studeras för att se vad för potentiella effekter de skulle kunna ha på ett värddjur.
Bättre kunskap och snabbare diagnostik
Genom projektet etableras en ny plattform som skapar en förbättrad kunskap och snabbare diagnostik av kända och nyupptäckta smittämnen, vilket kommer att leda till flera nya samarbeten och ökat utbyte av forskare och kunskaper mellan de två länderna, menar Åke Lundkvist.
– Även om både forskare och myndigheter inser nyttan av att arbeta med OneHealth så är det sällan det är praktiskt genomförbart, och detta projekt kommer att ge betydande bidrag till att sprida mer kunskap och mer gränsöverskridande möjligheter. På sikt kommer detta inte bara att bidra till en ökad kunskap utan också till ökade möjligheter att vara steget före de nya sjukdomar som kommer utgöra nya hot i framtiden.
---
Fakta:
I slutet av 2017 delade Vetenskapsrådet ut anslag på totalt 35,9 miljoner kronor till forskningsprojekt i samarbete med Kina. 12 projekt fick sina ansökningar beviljade och två av dem drivs från Uppsala universitet.
”China-Sweden joint investigation on zoonotic pathogens in changing environment” leds av Åke Lundkvist i samarbete med National Institute for Communicable Disease Control and Prevention i Kina och fick ett anslag på 3 miljoner kronor.
Läs mer:
Svensk-kinesiskt samarbete kring hälsa och miljö
Annica Hulth