Vaccin mot propaganda och fake news
Forskare vid Uppsala universitet ska undersöka nya metoder för att öka den digitala källkritiska förmågan hos ungdomar.
Forskarna Thomas Nygren och Nina Klang vid Uppsala universitet ska utvärdera en metod att "vaccinera" ungdomarna mot propaganda och desinformation genom att ungdomarna själva hamnar i samma position som de personer som skapar desinformation.
– Det finns ett stort behov i skolorna av metoder för att öka den digitala källkritiska förmågan och minska effekten av desinformation och propaganda, säger Thomas Nygren, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utvecklingsstudier.
Onlinespelet Bad news game
Metoden för "vaccination" som ska utvärderas är onlinespelet Bad news game där spelaren ska skaffa sig så många följare som möjligt utan att förlora alltför mycket trovärdighet. Spelarna utnyttjar sex olika strategier för desinformation: imitation, emotion, polarisering, konspiration, misskreditering och trollning.
Foto: Anders Berndt
– Mycket desinformation och propaganda bygger på att skapa rädsla hos mottagaren. När du blir rädd får du svårare att tänka. Spelet kan vara lite olustigt att spela men förhoppningsvis blir du mer vaksam på de olika strategierna och får lättare att tänka själv när du utsätts för desinformation på riktigt.
Till metoden hör också undervisningsmetoder som bygger på att ungdomar undervisar ungdomar. I projektet ingår därför Stiftelsen Fryshuset som ska arbeta med att besöka skolor med metoden.
Utvärdering av effekten
Första versionen av spelet Bad News Game publicerades på nederländska november 2017 av den nederländska organisationen DROG som arbetar mot spridning av desinformation. Spelet togs fram i samarbete med forskare vid Cambridge universitet.
Programmet har uppmärksammats bland annat av EU-kommissionen som en konstruktiv väg för att hantera problemen i Europas mediavärld. Men programmets vaccinerade effekt behöver undersökas vetenskapligt i undervisningen.
– Det finns tester som tyder på att programmet har en vaccinerade effekt men vi ska nu utvärdera detta ordentligt.
Forskarna kommer att göra för- och eftermätningar för att mäta om spelet och undervisningsmetoderna har en effekt och i så fall hur stor effekten är. Forskarna ska också utveckla undervisningsmetoderna och utvärdera dem.
Tanken bakom spelet bygger på den så kallade inokulationsteorin som säger att människor kan bygga upp ett motstånd mot falsk eller vilseledande information genom att presenteras för en försvagad version av ett vilseledande argument. Om man kan känna igen det vilseledande argumentet har man lättare att motstå argumentet i en riktig situation.
Risk att misstro allting
En viktigt del i forskningsprojektet att undersöka om spelet påverkar människors förtroende för riktiga nyheter. Testerna hittills tyder på att människors inställning till riktiga nyheter inte påverkades men att de blev bättre på att identifiera de fejkade nyheter.
– Det är en stor utmaning att hitta metoder för att öka det kritiska digitala tänkandet utan att människor misstror allting urskillningslöst. Vi behöver ett uppbyggligt digitalt kritiskt tänkande.
---
Fakta
Projektet "Peer education and gamification against polarisation" finansieras av EU genom medel från Erasmus+. Projektet leds av Diversion i Amsterdam.
Övriga partners som ingår i projektet:
- Association des États Généraux des Étudiants de L'Europé (Bryssel)
- Schwarzkopf-Stiftung Junges Europa (Berlin)
- Stiftelsen Fryshuset (Stockholm)
Läs mer
Spelet Bad News game på svenska inklusive informationsblad för lärare
Stort intresse för massexperiment om källkritik
Anders Berndt