Den viktiga hjärnan
Mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. ADHD, autism, migrän, demens, MS, Parkinson, smärta, epilepsi, ångest, stroke och Alzheimers sjukdom är bara några exempel. Alla kan drabbas. Vid Uppsala universitet pågår en omfattande och bred forskning om hjärnan. Här berättar tre forskare om sin pågående forskning och vi ger också några exempel från nyhetsrapporteringen.
Vår hjärna innehåller miljarder nervceller som genom ett komplicerat och blixtsnabbt samspel styr och formar våra tankar, känslor, beteende och rörelser och lagrar våra minnen. Olika delar av hjärnan har olika uppgifter. En del har till exempel som huvuduppgift att styra rörelser, medan andra områden kontrollerar allt från dina känslor till hjärtats omedvetna bultande.
Det är inte bara äldre som drabbas av exempelvis stroke eller demenssjukdomar. Var tionde barn som föds i Sverige får någon form av hjärndiagnos, som autism, dyslexi eller ADHD och andelen ungdomar som lider av psykiska besvär och depression har tredubblats de senaste tjugo åren. Hjärnrelaterad ohälsa är ofta förknippad med stort lidande för både drabbade och anhöriga. Forskningen kan bidra till ökad kunskap och bättre behandlingar.
Se filmerna där tre Uppsalaforskare berättar som sin forskning:
Hur påverkar immunförsvaret hjärnans funktion? Det är fokus för Janet Cunninghams forskning om en patientgrupp som fått psykisk sjukdom i samband med en infektion eller autoimmun sjukdom. Ett läkemedel har visat sig ge goda resultat och ska nu testas i en läkemedelsstudie.
Patienter med MS (multipel skleros) kan behandlas med cellgifter och stamceller som tas från patientens eget blod. Det kallas autolog blodstamcellstransplantation och Joachim Burman forskar hur det fungerar och vilka patienter som behandlingen passar för.
Klas Kullander forskar om nervcellskretsar och deras funktion och betydelse för inlärning, minne, motorik och kognition. Ökad kunskap om nervnätverken behövs för att behandla problem med minne och inlärning, till exempel i samband med ångest eller depression.
Några exempel från den senaste nyhetsrapporteringen:
Balansen mellan dopamin och serotonin påverkar social fobi
Det kan vara balansen mellan signalsubstanserna serotonin och dopamin i hjärnan som påverkar om en person utvecklar social fobi. Tidigare har forskning i huvudsak fokuserat på serotonin- eller dopaminsystemen var för sig. Nu kan forskare vid Uppsala universitet visa att det finns en koppling däremellan som man tidigare inte känt till.
Sömnbrist kan öka nivån av ämnen kopplade till Alzheimers sjukdom
I en ny mindre studie har forskare sett att när unga, friska deltagare utsattes för en natts vakenhet uppvisade de högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan.
Viktig faktor för välgång i livet behöver undersökas mer
Självreglering är en avgörande förmåga för en individs framgång i livet men vi vet ganska lite om vilka faktorer som påverkar utveckling av förmågan tidigt i livet. Karin Brocki, professor i psykologi, har nu fått medel från Vetenskapsrådet för att studera utvecklingsmekanismerna bakom människans förmåga till självreglering.
Tumörutveckling i hjärnan hämmas av läkemedel mot epilepsi
Medicin som används mot en viss typ av epilepsi kan vara ett nytt sätt att behandla elakartade hjärntumörer hos spädbarn. En specifik mTOR-hämmare kan ta sig över blod-hjärnbarriären och både nå och attackera tumören där den finns. Det visar forskare vid Uppsala universitet i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor.
Ny forskning visar samband mellan dygnsrytm, genetik och typ-2-diabetes
Regelbundna och tidiga sömnvanor kan spela en viktig roll för hindra utvecklingen av typ 2-diabetes visar aktuell forskning vid Uppsala universitet. Kopplingen till övervikt identifierades tidigt, men i en ny studie baserad på data i UK Biobank visar forskare vid Uppsala universitet varför även sena sömnvanor kan utgöra en riskfaktor.
Bissen Brainwalk bidrar med 750 000 till hjärnforskning
Insamlingsfonden Bissen Brainwalk delar ut 750 000 kronor till forskning om hjärnan – epilepsi, stroke,och autism. Projekten leds av forskarna Anna Rostedt Punga, Pär Nyström, Karl Sjölin och Joachim Burman vid Uppsala universitet.
Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?
Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det egentligen att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna?