Forskningsbaserad metod skapar trygghet i skolan

Ibis-metoden handlar om att skapa en skolmiljö där elever trots olika behov kan få förutsättningar att lära sig någonting.

– Det finns ett fortsatt intresse vid Uppsala kommun att gå vidare med Ibis. Kommunen har fyra instruktörer och kommer att utbilda fyra till, berättar Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

I höst startar en 7,5 poängskurs vid Uppsala universitet, för skolpersonal som vill bli instruktörer. Förutom Uppsala är flera andra kommuner i Sverige intresserade. Metoden, som skapades i USA för 25 år sedan och har använts i Norge de senaste 15 åren, har anpassats till svenska förhållanden av forskarna.

– Dels har vi anpassat till svenska styrdokument och svensk lagstiftning men också till den svensk skolkulturen, som fokuserar mycket på humanism och demokrati. Så istället för att arbeta med konsekvenser arbetar vi mycket med att skapa förutsättningar för eleverna att bete sig i enlighet med skolans förväntningar, säger Martin Karlberg.

Lagom svåra uppgifter till elever

Det kan till exempel handla om att anpassa skolmiljön, att lära elever olika sociala färdigheter, att ta reda på deras förkunskaper och förmågor så man kan ge dem uppgifter som de både kan klara av och växa genom.

– Det ska inte vara alltför lätta uppgifter som de alltid klarar av, utan uppgifter som gör att de ibland utmanas och utvecklas, säger Martin Karlberg.

Vilka skolor är det som använder IBIS-metoden?
– Det är skolor som själva upplever att de vill utveckla ledarskapet på skolan. De vill utveckla en gemensam värdegrund och gemensamma förhållningssätt så att elever kan räkna med att bli bemötta likadant oavsett vilken lektion de går på.

Forskarna ställer ett krav på de medverkande skolorna: 80 procent av personalen måste vara positiva till att vara med. Forskningen visar att det krävs om metoden ska få positiva resultat.

Programmet bygger mycket på dokumentation och vad forskarna kallar ”datadrivet beslutsfattande”. Resultaten dokumenteras med hjälp av en checklista, dels av IBIS-teamet som har ansvar för implementeringen av programmet och dels av skolpersonalen.

Kartläggning av relationer till elever

Den tredje typen av dokumentation görs i skolornas arbetslag. Det kan till exempel vara en kartläggning av relationer till elever, där målet är att bygga goda relationer till alla elever, helst innan de behöver extra hjälp och stöd.

Det gör inte bara att det blir trevligare att gå i skolan. Forskning visar att relationer till eleverna har stor effekt både på skolprestationen och närvaron.

– Som med allting annat finns det en avtagande marginalnytta. Om man har en god relation med eleverna redan, har man kanske inte så stor nytta av att förbättra den från enastående till helt fantastisk. Men för de som har mediokra eller dåliga relationer finns det mycket att vinna på att förbättra dem, säger Martin Karlberg.

Skapar förutsättningar för lärande

Han brukar jämföra skolans uppdrag med ett hus med tre våningar.

– På den första våningen har vi de faktorer som utgör grunden för lärande och utveckling. Genom ett relationsinriktat och tydligt ledarskap skapas trygghet, goda relationer, förutsägbarhet och rutiner.

Detta gör att eleverna blir mer mottagliga för lärande och då kan de ta till sig kunskaper och skolans värdegrund, som befinner sig på våning två. När eleverna har tillägnat sig gedigna ämneskunskaper har de möjlighet att ta sig till den översta våningen, där eleverna utvecklar problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande och kreativitet.

– Det är också där eleverna utvecklar ansvarstagande och självständighet. För att eleverna ska kunna ta sig till den översta våningen behöver de passera de två lägre våningarna. Det är på den första våningen som Ibis är relevant.

Hjälp att ta sig igenom skolsystemet

Martin Karlberg betonar att Ibis inte handlar om att få alla elever att lyda eller ”sköta sig”.

– Det handlar om att skapa en skolmiljö där elever trots olika behov kan få förutsättningar att lära sig någonting. Vi vill inte att en stökig skolmiljö ska beröva elever deras möjlighet att ta sig igenom skolsystemet, säger han.

– En del elever som är stökiga och utmanande kommer att få svårt att ta sig igenom, så för deras skull behöver vi arbeta med detta. Men det är också viktigt för de elever som blir störda av konflikter och att lärarens uppmärksamhet ständigt går åt ett annat håll.

Martin Karlberg har nyligen inlett ett samarbete med forskare vid Oklahoma State University. Tillsammans ska de studera effekterna av Ibis i Sverige jämfört med i USA.

– Tanken är att vi ska söka gemensamma forskningsmedel och att de ska vara behjälpliga i att utforma programmet på bästa sätt. De kommer att fungera dels som forskare men också som rådgivare, säger Martin Karlberg.