Demokratifrågor viktig del i Polhemskolans hållbarhetsarbete

Lärarna vid Polhemskolan på Gotland provar att utforska ekologiska och sociala hållbarhetsutmaningar i staden med hjälp av bilder och med Visby som utgångspunkt.

Polhemskolan är en ny grundskola på Gotland med inriktning naturvetenskap och hållbar utveckling. Här går idag ett 70-tal elever i årskurs 1 till 6 och till kommande termin väntas fler elever. Under första året har skolan hunnit med att genomföra en rad aktiviteter och insatser med fokus på hållbar utveckling.

Fem målområden

I samverkan med Region Gotland har eleverna bidragit med idéer kring byggnationen av återvinningscentralen och hanteringen av återvunnet materialet. Ett arbete som lett fram till både utställning och uppmärksamhet i media. På skolan har man inrättat vänskapsgrupper och fritidsråd, startat odlingar och fågelautomater och demonstrerat för klimatet.

Som stöd i arbetet har Polhemskolan satt upp fem målområden med fokus på hållbar utveckling. Målen finns med i den ansökan som skolan skickat in till Skolverket för att bli certifierad ”Skola för hållbar utveckling”. Som utgångspunkt för de egna målen använder man sig av de Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.

Hur öka elevers delaktighet?

Ett av skolans mål är att utveckla elevernas handlingskompetens, medinflytande och framtidstro genom demokratiska arbetssätt. Under det avslutande fortbildningstillfället utforskade lärare och skolledare tillsammans med processledare vid Swedesd och Världsnaturfonden, möjligheterna att öka elevernas delaktighet.

Bland annat diskuterades utvecklingen av den nya skolgården. Här har eleverna fått möjlighet att lämna synpunkter och önskemål men återkoppling om vad som händer med gården har uteblivit. En lärare i gruppen föreslår att man ska bjuda in representanter för regionen till elevrådet för att ge eleverna möjlighet att ställa frågor om processen.

– Den svenska skolan har ett kunskapsuppdrag men också ett demokratiuppdrag. Ett sätt att låta eleverna utvecklas i enlighet med det senare är att låta dem möta en ”äkta målgrupp”. På så sätt upplevs undervisningens innehåll som meningsfullt och angeläget för dem, säger Iann Lundegård, projektledare vid Swedesd och docent och lektor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap och utbildning för hållbar utveckling vid Stockholms universitet.

Egen skolskog

Ett annat exempel på elevinflytande och delaktighet är utvecklingen av Polhemskolans egna skolskog, Planetskogen. Nu pågår diskussioner med regionen om att skriva kontrakt så att skogen kan skyddas och skötas och på så sätt förbli en långsiktig resurs för skolor i området. En central del i arbetet med skolskogen är att låt eleverna själva få delta i utvecklingen och ge förslag på vad skolskogskontraktet ska innehålla. Eleverna har till exempel föreslagit system för sophantering och renhållning, upprättande av nya bänkar och grillplatser, samt stöd och insatser för skydd av växter och djur i området.

Hur Polhemskolan arbetar med skolskogen och kontraktet följs av Alexander Hellquist från Swedesd som arbetar inom forskningsprojektet Science Education for Action and Engagement towards Sustainability. Projekt sker till stöd för skolor i olika länder som samverkar med aktörer i det omgivande samhället i syfte att skapa kunskap och handlingskraft bland barn och unga i miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor.

Nya projekt nästa läsår

Inför kommande läsår satsar Polhemskolan på nya projekt. Bland annat en skolträdgård med odlingar och träd som passar för både barn och biologisk mångfald. Man planerar även för fortsatt samarbete med externa aktörer och föräldrar för att se hur skolan kan medverka i utvecklingen av teknik och funktioner som behövs för att nå ett hållbart samhälle.