Shirin Ahlbäck Öberg ledamot i Coronakommissionen

Shirin Ahlbäck Öberg, ledamot i Coronakommissionen.

Det känns som ett mycket viktigt uppdrag. Vår uppgift är att på ett oberoende sätt ta reda på vad som faktiskt har hänt (och vad som inte har hänt) och sedan att värdera detta i ljuset av vad vi vet idag. En central uppgift är således att ta fram data på hur coronapandemin har hanterats i Sverige. Ytterst handlar kommissionens arbete om att vi ska lära oss saker som gör det möjligt att hantera kommande samhällskriser så bra som möjligt.

Kan du redan nu säga något om hur ni kommer att gå tillväga?
Förutom den sakkunskap som kommissionens ledamöter själva besitter kommer vi att behöva ta del av såväl inhemsk som utländsk expertis. Uppdraget är omfattande och vi planerar att ta hjälp av forskning från flera discipliner samt även söka information från de samhällsfunktioner som varit särskilt belastade under pandemin på såväl central som lokal nivå. Till kommissionens förfogande har vi ett sekretariat på ca 5 personer (alla är inte rekryterade ännu), och sekretariatets uppgift är att samla de data som kommissionen efterfrågar, bistå med sin expertis samt att skriva texter. Men det räcker inte med ett sekretariat, utan vi kommer alltså även lägga ut uppdrag att skriva expertrapporter i de delar där vi behöver mer kunskap (vilket är ett vanligt tillvägagångssätt vid sådana här stora utredningar). Kommissionens ledamöter kommer således att ha en viktig roll när det gäller att peka ut vilka studier som måste göras, hur frågorna bör delas upp, skriva och granska texter i vissa delar och naturligtvis att dra slutsatser av det underlag som vi samlat in. Kort, vi leder granskningsarbetet.

Kan du nämna några frågor som du tycker att ni i kommissionen ska prioritera att söka svar på?
I detta inledande skede är jag inte beredd att göra en sådan prioriteringslista. Men jag konstaterar att regeringens direktiv listar ca 70 frågor som regeringen vill ha svar på, och det är en utmaning att besvara dem alla.

Har det gått tillräckligt lång tid för att en rättvisande utredning ska låta sig göras?
Det beror på vad man vill ha svar på. Om man är intresserad av ett slutgiltigt svar på vilken strategi som funkar bäst så är det för tidigt. Men många av de frågor som direktiven ställer upp handlar om saker som vi faktiskt kan utvärdera till februari 2022. Till exempel om de svenska samhällsinstitutionernas organisation och funktionssätt lämpar sig även i kristider.

I vilken utsträckning kommer det att vara möjligt att, inom ramen för utredningen, sätta effekterna av genomförda (eller inte genomförda) åtgärder i relation till vinster/förluster på andra samhällsområden?
När man undersöker hur krisen hanterats kan naturligtvis en delfråga vara om beslutfattare tagit lite eller mycket hänsyn till effekter inom olika samhällsområden och vad det fått för konsekvenser. Däremot är det svårt och kanske olämpligt att försöka ställa vinster och förluster emot varandra på något förenklat sätt.

Hur tror du att det kommer att vara att utvärdera något som alla är berörda av och de flesta har starka åsikter om?
Att debatten är polariserad skrämmer mig inte på något sätt. Jag går in i detta med öppna sinnen, och med ett genuint intresse att pröva och ompröva våra samhällsfunktioners organisation och arbetssätt i den typ av kris som vi befinner oss i. Kommissionen har en unik möjlighet att söka riktiga svar – med nya och heltäckande data – på frågeställningar som i många fall bara hanterats med anekdotisk evidens i den allmänna debatten.  

Hur skiljer sig den här typen av utredningsarbete från forskning inom akademin?
Flera av oss som sitter i kommissionen är aktiva forskare, och vi kommer inte att arbeta på annat sätt än vad vi är vana vid som forskare. En skillnad nu är att det är inte vi själva som formulerar forskningsfrågorna, utan regeringen har – i samråd med oppositionen ­– formulerat (många ) frågor. Men på vilket sätt dessa frågor ska undersökas och vilka slutsatser som ska dras ligger helt och hållet på kommissionens bord. I dessa avgörande delar är vi oberoende.

Vad kommer din roll att vara? Vad tror du att du kommer att kunna bidra med?
Jag kommer att vara med och initiera studier som ska hjälpa oss besvara centrala frågor som har med samhällsorganisationen att göra. Jag hoppas således kunna bidra med de kunskaper som jag har om den svenska förvaltningsmodellen, förhållandet stat och kommun, vilka ramar vår nuvarande regeringsform sätter för krishantering samt insikter om vad senaste decenniers styrningsidéer har skapat för förutsättningar för den offentligt finansierade verksamheten lokalt.

Tove Hellkvist