Tuff uppväxt ökar risken för sämre livsvillkor

En ny studie visar att svåra barndomsupplevelser leder till sämre hälsa senare i livet. Foto: Getty Images

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet. I studien har 818 mödrar och deras partner fått svara på en enkät, ett år efter att de fått ett gemensamt barn.

– Att det finns en koppling mellan negativa barndomsupplevelser och sämre livsvillkor som vuxen blev extra tydligt när vi studerade par där båda parterna uppgav att de hade haft det svårt som barn, säger Per Kristiansson, specialistläkare i allmänmedicin och universitetslektor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.

Negativa barndomsupplevelser, inom forskningen kallad "Adverse Childhood Experiences, ACE", får allvarliga följder under en människas hela liv. Tidigare internationella studier har visat att de medför ökad risk för sjukdom och för tidig död i en rad folksjukdomar, såsom svår psykisk ohälsa, cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes. Ju fler negativa barndomsupplevelser desto större risk för negativa följder.

porträttbild Per Kristiansson

Per Kristiansson, specialistläkare i allmänmedicin och universitetslektor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Foto: David Naylor

Fokus på fysisk och psykisk hälsa

Det som utmärker studien som nu presenteras är ett ovanligt stort antal deltagande par: 818 par (818 mödrar och 818 partner varav 3 var kvinnor, totalt 1 636 individer) deltog och besvarade frågor i ett formulär, ett år efter födseln av ett gemensamt barn.

De negativa barndomsupplevelser som forskarna har fokuserat på är psykisk och fysisk misshandel, psykisk och fysisk försummelse, sexuella övergrepp, problematiska förhållanden i familjen såsom kriminalitet, missbruk, våld, psykisk sjukdom och separationer.

Bland samtliga deltagare var det vanligt med enstaka negativa barndomsupplevelser. Men elva procent av kvinnorna och nio procent av deras partners rapporterade om fyra eller fler negativa barndomsupplevelser. I två procent av alla par berättade båda personerna om minst fyra negativa barndomsupplevelser. Om en av personerna i paret hade negativa barndomsupplevelser ökade sannolikheten för att även partnern hade det.

Försämrade livsvillkor

Ju större antal negativa barndomsupplevelser för kvinnan, partnern och i paret tillsammans, desto sämre var deras livsvillkor som vuxna. Par som tillsammans hade många negativa barndomsupplevelser rapporterade dramatiskt försämrade livsvillkor. I jämförelser med de par som uppgett en oproblematisk barndom hade den här gruppen i större utsträckning:

  • Låg utbildningsnivå
  • Låg inkomst
  • Dåliga parrelationer
  • Övervikt
  • Rökning i högre grad
  • Låg känsla av sammanhang (KASAM)
  • Dålig självskattad hälsa
  • Hög stressnivå
  • Mycket hög förekomst av ångest och depression

– Att negativa barndomsupplevelser tidigt i livet kan ha så allvarliga följder hänger samman med den allvarliga, så kallade toxiska stress som påverkar barnets centrala nervsystem och andra organ under utvecklingen till vuxen. Med toxisk stress menas stark, frekvent, långvarig aktivering av kroppens stress-svar-system. Det här tyder på att negativa barndomsupplevelser har en omfattande negativ påverkan på människors liv och hälsa långt upp i åren och kan påverka även nästa generation, säger Per Kristiansson.

Åtgärder för individ och samhälle

Förutom att åtgärder mot toxisk stress tidigt i livet är till nytta för individen är det lönsamt för samhället, medför bättre studieresultat, bättre ekonomisk produktivitet och mer ansvarskännande medborgare, visar tidigare studier.

– Därför hoppas vi att våra resultat sporrar myndigheter, särskilt hälso- och sjukvård, socialtjänst, men också civilsamhället att ta initiativ till att uppmärksamma, stödja och behandla familjer och individer med flera negativa barndomsupplevelser, säger Per Kristiansson.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin